Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dödens Engel. 153
papper i det hon halfhögt talade om »förlorade
handlingar» och om den »stora rättegången».
Hennes orediga men oskyldiga själ gick äfven den
att svara inför den högsta domstoln, hvars clom
hon näppeligen behöfde frukta. Gamla Anna följde
snart sin husbonde.
Hertha stod i sitt hem allena med sina
systrar, och ägde intet öfrigt utom hvad hon
genom sitt arbete förvärfvat, samt den lilla summa
som Yngve efterlemnat henne.
»Vi äro nu fattiga!» sade hon till sina Sys tar
i det hon slöt dem i sina armar, »men vi kunna
arbeta; vi skola förtjena vårt bröd i vårt anletes
svett, och aldrig klaga, endast tacka Gud. Det
skall göra oss starka. Låfven mig att aldrig säga
ett ord till anklagelse mot vår far!»
I sin dagbok skref Hertha vid deana tid.
»Yngve är borta, och slut all glädje på jör-,
den. Arbetet återstår. Och nu — till arbetet,
arbete för dagligt bröd, för de kära systrarnes
framtid, och för det varf som blifvit mig gifvit!
Jag skall ej fälla vandringsStàfven så länge min
hand förmår att hålla den. Men — jag känner
den redan darra. Gud vare mitt bistånd, och
styrke mig för milt värfs, för mina moderlösas
skuld.»
Utan en klagan öfver det förflutna vände sig
Hertha med ny ifver till de göromål, som
härefter ensamt kunde uppehålla henne och hennes
systrars lif samt betrygga deras framlid.
Men under de ansträngningar, som detta
kräfde, och i följd af de tärande qval som hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
