Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I.
Släkten Fröding är icke gammal
och icke inhemsk i Värmland.
Den har invandrat dit från
Västergötland, där korpralen
Johan Tomasson Ryman, född
1759, nämnes som dess stamfar.
I sitt äktenskap med den två
år äldre Märta Jonsdotter hade
han sonen Johan, kallad Jan, som föddes 1791
och till att börja med gick i faderns fotspår som
soldat. Han syftade emellertid högre, tog sig fram
på egna vägar och dog som rik brukspatron på
Alsters bruk nära Karlstad 1858. Han kallade sig
Fröding. August Blanche har i ett litet skillingstryck
på 1850-talet skildrat, hur Jan Fröding lärde
sig läsa så gott som på egen hand, hur han kom
sig opp och vilken kärnpojke det var. Med honom
blev släkten värmländsk, och han gifte sig även
med en värmländska, Christina Gustava Branzell,
syster till en på sin tid mycket omtalad präst,
vars liv och olycka erinra om den »Prästen Bodenius»,
som vi läsa om i »Räggler å Paschaser»,
eller om Gösta Berling för att nämna ett ännu
ryktbarare namn.
Brukspatron Frödings hade tre söner och tre
döttrar. Äldst av sönerna var Gustaf Ferdinand,
som vart skaldens fader. Han föddes i Karlstad
1826 och bestämdes för krigarens yrke, där han
nådde till löjtnants grad. Alla samtida skildringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:59:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bgrfroding/0013.html
