Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jägarmänniskorna, de som aldrig haft ro att sitta
och tälja vid elden, att mura, gräva och odla. En
gång voro de de starkaste, voro hjältar och adel,
fria och lyckliga. Men så blevo de övermannade
och instängda, avspärrade från varje verksamhet
efter sitt sinne. Somliga grämde sig och vordo
grubblare; andra läto tankar och fantasi gå på
äventyr och kallades diktare, konstnärer; andra
däremot sökte döva sin oro med lättsinniga nöjen
och starka drycker; ännu andra gjorde uppror,
förbröto sig mot lag och rätt; några förde ett
planlöst irrande liv — bohemianerna; men alla äro de
av samma släkt, Nimrods efterkommande. Den
personliga tonen över talet om »vårt folk,
skurkarna och odågorna och konstnärerna» och den
lidelsefulla energin i stilen, så sällsynt i Frödings
prosastycken, göra skissen märklig. Den hörde i
själva verket till den påtänkta romanen.
Av den stora mängden kritiker är det endast
ett fåtal, som erhållit någon djupare grundläggning.
Bland tidningsbidragen är det knappt mer än en
artikel om Tolstoy, en uppsats om Ibsens »Bygmester
Solness» och några Björnsonsdiskurser, som
äro avsevärt utförliga. Därtill komma ju som
bekant några större litterära avhandlingar på annat
håll: Strindbergs lyrik (i »En bok om Strindberg»),
Fredrek på Ransätt (i »Ord och Bild»), Heidenstam
(»Grillfängerier») och den redan nämnda skriften
om Burns.
Tolstoy, som Fröding mycket intresserat sig
för (Den ryske anakoreten är i själva verket Tolstoy)
ansåg han för en av världslitteraturens störste —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
