Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i sin poesi även andra orter, och lät äldre tiders
stämningar färga sina drömmar. I ingen dikt har
resultatet blivit större än i En morgondröm, vars
urgermanska samhällsbild har en trolsk skönhet
och storhet. Det är egendomligt, att han icke
oftare valde fornnordiska ämnen för sin dikt.
Viktor Rydbergs mytologiska skrifter voro honom
nämligen en kär läsning och han förklarade i en
granskning av »Fädernas gudasaga»:
»Olympens gudar och gudinnor ta sig klena
och bleksiktiga ut mot de väldiga gestalter, med
vilka våra fäder befolkade Asgard och Jotunheim
och ’Svitiod det stora’. I själva verket synas
dessa senare med sina enkla seder och originella
karaktärsdrag med sin humor och sitt tungsinne
och med sina mäktiga lidelser vara mer livfulla
och av mer poetisk innebörd än de förra och säkert
kunde våra fäders gudasaga lämna skalderna en
hel mängd stoff till präktiga dikter.»
Men kanhända låg förklaringen däri, att för
gudarna och ännu mer hjältarna i dessa sagor
kände sig Fröding inte ha nog av stor heroism.
Om det också inte fanns någon modern typ, som
Fröding kände sig alltför befryndad med, voro
Svipdag eller Valand lika litet egnade att locka
honom till tolkning. När han läste Georg Brandes
mäktiga »Hovedströmninger», tyckte han sig däremot
finna igen sig själv i hjältarna uti den
övergångslitteratur, som Brandes kallade
emigrantlitteraturen. Han trodde att han en gång skulle
komma att skriva sin »Adolphe» eller »Obermann»
(1891).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
