Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dikter, I Daphne och Herran steg över Korasan,
som varit föremål för häftiga angrepp, emedan
han fann dem »icke särdeles lyckade i utförandet
och oklara till innehållet». De beteckna — jämte
Fredlös och Flickan i ögat — höjdpunkten av den
Frödingska psykologiska dikten i dess vildhet och
trots, i dess sista förtvivlade försök att genom ett
övermått av raseri nå fram till harmoni. Liksom
han i Tröst inte såg någon annan bot för sorgen
än att sörja sorgen ut, fann han inte heller någon
annan upplösning av disharmonin än att låta den
spränga sönder all klang och all ton. Hans försök
syntes honom snart osäkert och farligt, och på
hösten 1898 återtog han sina tidigare åsikter i
moralfilosofi, uttryckta »med alltför stor kategorisk
säkerhet», och sade sig behöva »nya strategiska
överläggningar», innan han ånyo ville försöka
framtränga till Ariens land.
Det metafysiska intresse, som drivit Fröding
till »Gralstänk» — som var en versifiering av ett
1897 under arbete varande moralfilosofiskt arbete
»Ont och gott» — och »Om livsmonader», var
ingalunda ett slags härmningsbegär av tänkarskalderna,
som Levertin tycks antyda i sin recension
av det förra arbetet. Långt innan de nämnda
böckerna trycktes, hade Fröding med en djupkänslig
och visionär naturs önskan att få klarhet
över de stora själsfrågorna, drömt och grubblat
över dem. Han nöjde sig icke med att i skaldisk
gestaltning åskåda och skildra livet, utan ville få
den systematiska förklaringen. Naturligtvis brast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
