Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Fröding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
»Tidens stämning är ond och hård!»
Släktet har tröttnat på själavård,
tänker själft och med egna ord
talar högt på Guds sköna jord.
Lyssnar icke på fagert snack,
sätter modigt på lögn sin klack,
lögn som lefvat i tusen år
och fördenskull i ära står.
Hvad blir följden, om gammalt skräp,
detta seklernas tunga släp,
som vi draga bakefter oss,
en gång ryckes från dräkten loss?
Kanske hållningen mera fri,
mer naturlig då skulle bli.
Kanske blicken blef mera klar,
mera skarpsynt än förr han var!
Hvad blir följden af öfvertron,
om hvarendaste illusion,
som vi ärft ifrån fäders tid,
finge frodas i lugn och frid?
Framåtskridandets svanesång
och kulturens tillbakagång,
tankens välde åsidosatt,
ostörd slummer och ständig natt.
Ve därföre och ständigt ve
öfver dem, som ej vilja se,
men fördölja med rosenfärg
ruttenheten och rost och ärg.
Ve därföre och trefaldt ve
öfver dem som oss stenar ge,
när de skulle oss gifva bröd
och ge halmstrån åt oss till stöd.
Ve därföre och ve igen
öfver himlande dunkelmän,
som för sanning oss humbug ge.
Ve er, hycklare, trefaldt ve.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
