Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
so
sitt välbehag genom att skjuta upp ryggen och
vrida af och an på öfverkroppen. Han såg på
henne, som man ser på ett stort präktigt djur.
»Det är synd, att hon ska spärras in.»
»Ska hon spärras in?»
»Ja nu när gubben dör, och jag kommer bort,
så måste hon in på en anstalt. Men det är synd.
Hon tycker om sånt här; hon tycker om att rymma
någon gång.
»Ja men så får hon det lugnt.
»Så får hon det lugnt, ja.» Han sag på
henne med en glad, frisk blick. Det lugnade och
kylde att sitta bredvid denna stora kropp, som
endast begärde mat och dryck och luft och
möjligen en strykning öfver ryggen.
»Hon ser ut som en stor/gul smörblomma.»
»Nej tycker Bengt? Ja men hon är så ful.» —
Han skrattade.
»Tycker du inte om det, som är fult?»
»Jo, åjo, det kan jag väl göra ibland. Men
inte kan det som är fult, likna blommor.
Ja det vill säga, det finns ju fula
blommor också.»
»När jag var liten, hade jag en blå blomma
utanför mitt fönster. Hvar enda morgon när jag
vaknade, traskade jag bort och lyfte upp gardinen
och nickade åt blomman. Och blomman nickade
igen; hvar enda morgon, vare sig det blåste eller
ej. Det var en stor, fyllig blå blomma på en rätt
lång stjälk. Jag vet inte, hva det var för en.»
»Så märkvärdigt», gäspade Ingrid. Hon hade
satt sig bakom dem, rygg mot rygg med gumman:
hon hade sjunkit ihop och stödde hufvut i
händerna.
»Ar du mycket trött?»
»Aja, det är jag nog.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
