Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
»Att, ni inte sa till mig!» klagade Ilagiiar.
»Hvarför fick jag inte vara med?»
»Unge vän. ni måste medge, att vi handlade
klokt och försiktigt. Är det inte klokt, att de
äldre enas för att vägleda de yngre? Är det
icke uppoffrande af oss äldre att, taga de tyngsta
och vanskligaste bördorna? Ser ni, det var
egentligen föreningens ekonomi, vi afhandlade. Och
det är ju en dryg ocli tung börda, int.e sant.»
»Och länsman ville det.»
»Och länsman ville det», sade Bengt.
De lyssnade till gubbens snarkningar. Det
var så mörkt, att de knäppt kunde urskilja den
hvita skäggtofsen, som stack rakt ut. Och
ansiktet såg de icke, de grofva, slappa dragen. De
lyssnade till gubbens snarkningar. De hörde ljud,
som liknade ord, början af ord, slutet af ord. De
lyssnade; men orden dränktes af ett utdraget rossel.
Den lille hostade sakta: han kände sig bra
olycklig.
Ragnar sade:
»Om jag nu skure halsen af honom, skulle
jag bes|tämdt icke ångra mig. —»
»Nä — Hö — hör ni, hva han säger!»
»Han skämtar.»
»Få — får man skämta på det, viset?»
»Ä bry er inte 0111 det! Snälla herr Eriksson!
Å snälla! Han — ban — ibland —»
»Nä — nej, jag bryr mig inte om det. Han
— ban —. Men man får inte skämta så, inte
sant?»
De tystnade och lyssnade, De ville försäkra
sig om, att den gamle sof. Tungt. Han sof.
Bengt hviskade:
»Hör nu. Då, på tåget, då talade ni själf
om att döda.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
