Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. »Socialistiska» ansatser i äldre tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klasser, komma helt naturligt dessas motsatta intr&ssen
äfven till uttryck i helt olika uppfattning af huru med
egendomen bör förfaras.
Hålla vi dessa enkla sanningar klara för oss, lösas
af sig själfva en mängd äljes gåtfulla historiska fakta.
För den, som går till studiet af andra tider och folk utan
att kunna frigöra sig från sitt eget sätt att i dessa ting
tänka oah känna, blir t. ex. Peru en obegriplig
»socialistisk» tvångsstat i stället för ett rike, bvars egendomliga
kultur helt enkelt bygts upp på bibehållen ursprunglig
stamkommunism, och den asketiska strängheten i det gamla
Sparta blir blott ett historiskt kuriosum, så länge den ej
ses i samband med att där traditionerna från det tidigare
kommunistiska stadiet bevarades längre än bland
Greklands öfriga stammar.
Likasä obegripliga bli, om man låter sina egna
äganderättsföreställningar stelna till absoluta sanningar,
de talrika »socialistiska» ansatser — ordet alltjämt taget
i sin vidsträcktaste bemärkelse — hvilka inregistrerats i
häfderna från snart sagt alla sociala brytningstider.
I Platos bekanta arbete »Staten», den klassiska
forntidens stora idealiserande framtidsdröm, tager filosofens
protest mot det nya rikedomsväldet i Athen, »där det
bestämmes efter taxeringsvärde hvilka som skola vara de
styrande», rent kommunistisk form. Hos Plato är detta
desto naturligare, som han för åtskilliga af sina förslag
hade anknytningar i äldre, ännu icke bortglömda seder
och föreställningssätt. Nyckeln till sin kritik lämnar
Plato i dessa ord, som sedan ofta varit anledning att
upprepa: »Ett vanligt samhälle,» säger han, »huru litet
det än må vara, består i själfva värket af två samhällen,
ett samhälle för de rika, ett för de fattiga, det ena i fäjd
med det andra.» Dock förmådde icke ens en Plato gå utom
sin tids ekonomiska grundförhållanden. Hans samhälle
är blott de fries; slafveriet måste på hans tid te sig som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
