Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Ur kritiken af den vetenskapliga socialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
även åt8killiga av socialismens teoretiker luta åt, är
emellertid den, som ofta uppkallas efter engelsmannen
Jevons, men även självständigt utvecklats av »den
österrikiska skolan» (Menger, Böhm-Bawerk med tiera). Marx
skilde, som vi sett, skarpt mellan bruks- och bytesvärde,
och fann att, om man bortser från varukropparnas
(ojämförbara) bruksvärden, återstår dem blott egenskapen att
vara arbetsprodukter. Nej, invänder Jevonismen — jag
följer här närmast en uppsats av G. F. Steffen, som han
hade vänligheten ge mig del av till första upplagan — utom
det »konkreta» kvalitativa bruksvärdet (eller nyttan) finns hos
dem även ett »abstrakt», kvantitativt, alltså jämförbart
bruksvärde (eller nytta), och detta bildar bytesvärdet.
Nyttigheterna (däribland varorna) ha till uppgift att
tillfredsställa mänskliga behov, vilket kan ske i olika grad.
Men ju mera som konsumerats av en viss nyttighet, dess
mera sjunker den abstrakta nyttan av ett ytterligare
tillskott av samma slags nyttighet; har jag redan tre kilo
bröd om dagen att äta, blir påtagligen ett Qärde kilo av
mycket ringa nytta för mig, jämfört med vad de
föregående, i all synnerhet • det första varit. Utsträckas dessa
betraktelser på samhället, finner man, att den i samhället
existerande kvantiteten av en vara blir bestämmande för
dess bytesvärde — ju rikligare tillgång, dess mindre
bytesvärde — Och på så vis, att bytesvärdet mätes av det lägsta
abstrakta bruksvärde, som ännu föranleder ett köpeanbud,
eller av vad Jevons kallat gränsnyttan. Den Jevonska
värdeteorien blir sålunda: en varas bytesvärde är dess
grån8nytta och bestämmes av dess kvantitet.
Denna teori söker således värdets källa i människan
själv och knyter äter samman, fast utan att sammanblanda
dem, de av Marx så absolut åtskilda begreppen
bruks-och bytesvärde. Varans värde härledes då icke direkt ur
dess produktionskostnad, utan omvänt göras dessa
konst-nader just emedan man på förhand känner det värde pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
