Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 J. PERSONNE
Ordet »tidsåldrig» kan ju icke användas; därför har kommissio-
nen resignerat och behållit »evig» med en viss reservation.
En för bibelkommissionen egendomlig nyhet, om man
tänker på svenska öfversättningar, är återgifvandet af stojkéja
i Gal. 4:3,9; Kol. 2:8,20; 2 Petr. 3; 10,12 med »naturens
makter» i st. f. »barnaläror» och »elementer». I Hebr. 5:12
hafva vi behållit normalupplagans »de allra första grunderna».
Öfversättningen »naturens makter» på förstnämnda ställen är
gjord i öfverensstämmelse med flera nyare filologer och exegeter,
ehuru denna betydelse också har sina motståndare bland de
nyare vetenskapsmännen.
Orden åntropos, »människa», »man» och gynä, »kvinna»,
har bibelkommissionen vid tilltal öfversatt olika alltefter sam-
manhanget och situationen. I Jesu tilltal till sin moder vid
bröllopet i Kana (Joh. 2: 4) och på korset (Joh. 19: 26) har
kommissionen öfversatt det senare ordet med »moder», men
däremot i tilltalet till Maria från Magdala (Joh. 20:13,15)
med det gammaltestamentliga »kära». I vresigt eller bestraf-
fande tilltal (t. ex. Luk. 22:57) har ordet fått behålla sin
lexikaliska betydelse »kvinna». Likaså har åntropos i vänligt
tilltal blifvit öfversatt med »käre» (Luk. 5: 20) men i bestraf-
fande tilltal med andra passande vändningar »Hvem menar du»
(Luk. 12:14) »Nej» (Luk. 22:58) eller också blifvit öfver-
hoppadt (Luk. 22: 60). Att på dessa ställen öfversatta ordet
med »människa» är skolpojksöfversättning. I allmänhet an-
vändes icke enligt svenskt språkbruk tilltalsordet »människa»,
när man talar till en karl. Och när man öfversätter, har man
lika stora plikter mot det språk, till hvilket man öfversätter,
som mot det språk, från hvilket man öfversätter. Denna
grundregel för all god och riktig öfversättning har bi-
belkommissionen sökt att tillämpa. Härom mera sedan. De
båda här ifrågavarande orden hafva på grundspråket vid tilltal
olika betydelser efter sammanhanget och tonfallet. Dessa
olika betydelser böra i svensk öfversättning återgifvas.
I sammanhang härmed vill jag afsluta exemplen på »text-
trohet» med omnämnandet af en nyhet; som nog kommer att
i början stöta och bedröfva många bibelläsare. Det kända och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
