Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 J. WALLES
undersökningen bildar Devteronomium, hvars kärna antages
vara den i Josias 18:e år funna lagboken. Dess författare
kände till Jahvistens verk och naturligtvis så mycket mer grund-
skriften, som ju är ännu äldre. Däremot kände han icke till
de prästerliga lagarne i Pentatevkens mellersta böcker.
Graf var mest realkritiker och hade icke så noga följt
med den litterära kritikens källanalys efter Hupfeld. Han
trodde sig kunna skilja de prästerliga lagarne från de historiska
stycken (Gren. 1—2: 4, 5 o. s. v.), som representera grund-
skriften, och dessutom negligerade han E. Emellertid hade
Hupfeld och hans efterföljare noga studerat grundskriften och
konstaterat dess sammanhang med dessa lagar. Kuenen gjorde
Graf genast uppmärksam på denna samhörighet. Och Graf gaf
med sig redan samma år 1866; men däraf drog han icke clen
slutsatsen, att hans på reella grunder hvilande teori måste upp-
gifvas, utan han menade tvärtom att den historiska grundskriften
i likhet med de prästerliga lagarne måste anses som den yngsta
källskriften i Pentatevken, tillkommen efter Devteronomium
under exilen eller senare. Det dröjde icke länge förr än Kue-
nen också gaf med sig i fråga om det reala. Ar 1869 häf-
dade han den Gr af ska uppfattningen af Israels religionshistoria
— ty förläggandet af grundskriften och dess lagar till tiden
efter D innebar en ny uppfattning af historien — i sitt arbete
Godsdienst van Israel. Den ena forskaren efter den andra
slöt sig till åsikten, allt under fasthållande af den Hupfeldska
källanalysen, till hvilken också Graf bekände sig. Så möttes
här realkritik och litterär kritik, båda kritiserande och under-
stödjande hvarandra; den ena gaf den andres uppfattning både
rätt och orätt i olika afseenden.
I Tyskland kom den Reuss-Grafska teorien tiil seger ge-
nom Wellhausens berömda, i sitt slag klassiska verk, »Geschichte
Israels» I. 1878. Emedan närmast detta arbete bestämt den
nu härskande uppfattningen i Tyskland, så kallas den Reuss-
Grafska hypotesen ofta äfven den Wellhausenska. I Tyskland
har efter Wellhausens föredöme utkommit en mängd böcker
med titeln »Geschichte Israels» och med samma grundskema:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
