Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD LÄR KLOSTERMANN OM PENTATEVKEN? 27
ett mosaiskt-nomadiskt Israel, hvars Grud Jahve från början
vore en stamgud, därpå ett Israel i Kanaan, som efterhand
sammansmält sina öken-traditioner med det kanaaneiska väsen-
det; så följa profeterna, som rent af uppfattas som ett slags
religionsstiftare, något som ock blifver nödvändigt, ifall Israels
föregående religionshistoria antages hafva en så primitiv ka-
raktär; därefter kommer den devteronomiska lagen på Josias
tid såsom ett resultat af profeternas arbete; sedan följer Heze-
kiel under exilen och den med honom närbesläktade Helighets-
lagen m. fl. lagar, där den levitiska renheten och de präster-
ligt-teokratiska ordningarne blifvit hufvudsaken; denna rikt-
ning har definitivt införts i Juda genom Esra. Under tiden
har den arabiske stamguden Jahve småningon blifvit en uni-
versell Gud.
Det är dock att märka, att detta religionshistoriska skema
ingalunda är härledt direkt från den Reuss-Grafska hypotesen,
ty denna innebär i och för sig endast, att den prästerliga
skriften och däri häfdade ordningar kommit till välde under
efterexilisk tid, men om Israels begynnelse säger den intet.
Detta skema är i stället hämtadt från mera filosofiska reflek-
tioner, som visserligen tycktes vinna stöd i traditionerna om Israels
vistande i öknen. Men flere teologer hafva också opponerat
sig häremot, allt under det de fasthållit vid den sedan Hupfeld
härskande källsöndringen och äfven vid den Reuss-Grafska
teorien om ordningen mellan källorna.
Slutligen vilja vi i detta sammanhang äfven erinra om
huru assyriologien öfvat ett småningom allt större inflytande
på den hithörande forskningen, något som är helt naturligt,
<lå bådas material hör så nära tillsammans. Den ofvannämnda
Eberhard Schrader, som var en af de förnämsta medarbetarne
i källanalysen efter Hupfelds arbete 1853, han är ock egent-
ligen den som infört assyriologien i Tyskland, och han har
oaflåtligt haft sitt intresse riktadt på förhållandet mellan Israel
och Babylonien. Ett af vittnesbörden härom är hans arbete:
Die Keilinschriften ttnd das Alte Testament, hvars tredje upp-
laga (1902) han låtit H. Zimmern och H. Winckler utgifva.
Den sistnämnde häfdar här liksom i sin »Geschichte Israels» II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
