Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD LÄR KLOSTERMÅNN OM PENTATEVKEN? 33
Klostermann i själfva verket vill någonting mycket reellt med
sitt framhäfvande af det formella, af metoden; han har från
början, innan han fixerade denna metod såsom den enda riktiga,
en bestämd åskådning om Pentatevkens uppkomst, och han
tror att andra skola finna riktigheten af denna åskådning, om
de använda den anbefallda metoden. Att Klostermann har
sett någonting riktigt, något som behöfver uppmärksammas, torde
icke kunna förnekas, och kanske uppmärksammas det också bäst
med användande af den af honom rekommenderade metoden,
men det är mycket tvifvelaktigt, om Klostermann skulle hafva
kommit till sitt resultat, ifall han icke fått taga i arf resul-
tatet af det sedan Astruc bedrifna kritiska arbetet, hvars metod
han dock så skarpt klandrar. I första artikeln af sitt arbete
af 1893, där K. söker uppvisa grundfelet i all hittillsvarande
Pentatevk-forskning, att den nämligen utgår från källorna J,
E och Q för att från dem komma till Pentatevken, i stället
för att fixera författaren till Pentatevken för att från honom
komma till hans källor, där yttrar han sid. 53 f. följande ord,
som synas gifva oss den historiska nyckeln till hans system
eller metod:
»Också böra mina kritiska anmärkningar icke anses som
€tt bevis, att källanalysen är utan mening och nytta och att
utvecklingen af den därpå riktade forskningen är utan fortskri-
dande. Jag håller den förra för oundgänglig, och jag kan anse
den senare som en långsam rörelese till den ståndpunkt, som
jag själf från början intagit. Då jag för ungefär 25 år sedan
meddelade den salige Riehm mina resultat angående förhållandet
mellan källorna i Genesis, erfor jag till min glädje, att två så oför-
likneliga filologer som Olshausen och Lagarde hade liknande åsik-
ter. Då, när Graf ännu icke blifvit omvänd, Wellhausen knappast
hade gjort det af honom själf berättade besöket hos Ritschl och
Nöldekes undersökningar ännu icke blifvit bekanta, hade jag,
i anslutning till och motsägelse mot Hupfeld, redan för mig
och mina föreläsningar öfver Genesis fastställt, icke blott i
likhet med Nöldeke, att J och E vore bibehållna endast i
olösbar förbindelse och att J vore skrifven under bruk af E,
utan ock, liksom senare Wellhausen, att grundskriften eller
Bibel for skaren 1908. Haft. 1. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
