Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 J. WALLES
den äldre Elohisten eller Q vore den yngsta skriften och icke den
äldsta; och ändtligen äfven det att författaren till denna skrift
är författaren till den ursprungliga Pentatevken. Huru skulle
jag då icke med inre tillfredsställelse blicka tillbaka på Penta-
tevkkritikens väg, då dess värkliga fortskridande aldrig gaf
mig anledning att lära om utan varit en städse växande be-
kräftelse på min öfvertygelse och därefter ingifver mig den
förhoppningen, att dess mest framstående representant, min
gamle vän Wellhausen, hvars absoluta kronologi jag visser-
ligen icke erkänner, när först fördomen om indentiteten mellan
den synagogala texten och torahs urgestalt har fallit, också
skall förena sig med mig i den sista punkten af min teori, i
öfvertygelsen om redaktörens identitet med den gamle Elohisten.»
Man finner huru Klostermann här rör sig med alldeles,
samma begrepp och storheter som den vanliga moderna Pen-
tatevkkritiken och att han till ock med, i likhet med (Graf
och) Wellhausen, anser Q vara den yngsta skriften. Från
Wellhausen och andra skiljer han sig endast däruti, att han
icke betraktar Q såsom någon särskild källskrift utan såsom
skrifven af författaren till Pentatevken. Medan Wellhausen
och kritici i allmänhet tala om en sista »redaktör», den som
förenade Q (P) med de redan förut genom redaktionsarbeten
förenade J + E + D, talar Klostermann alltjämt om »författaren»
till Pentatevken, emedan en författare, äfven om han använder
källor, gifver mer af sitt eget än en redaktör, och denne för-
fattare skall hafva skrifvit de stycken, som andra räkna till Q.
Härvid är dock att märka, att Klostermann i detta samman-
hang med Q menar endast eller förnämligast de historiska
styckena af den prästerliga skriften, men håller före att dennas ’
kultiska lagsamlingar höra till det äldre stoff som författaren
användt.
Till en sådan teori om Pentatevkens uppkomst hade Klos-
terman alltså genom egen forskning på grundvalen af den sedan
Hupfeld rådande källanalysen kommit mycket tidigt. Man har
äfven kallat Klostermanns teori för ett slags förnyelse af kom-
plementhypotesen, ehuru det nu blir grundskriften som skulle
vara komplement. En sådan etikett säger mycket litet och är
i alla händelser ingen vederläggning af Klostermann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
