Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD LÄR KLOSTERMANN OM PENTATEVKEN? 37
kommit från något olika håll. Och hvad betyder berättelsen i
Ex. 3 om ombytet af gudsnamn från Abrahams, Isaks och
Jakobs Elohim till Jahve? Kritici räkna detta kap. till E och
de hafva funnit, att E förut kallar Gud för Elohim och sedan
för Jahve. En parallell härtill hafva vi Exod. 6, som tillhör
den prästerliga skriften. Enligt detta kap. har Gud uppen-
barat sig för Israels fäder såsom El Schaddaj men gifver sig
nu tillkänna för Moses som Jahve. Också finna vi huru i de
stycken i det föregående, som enligt enstämmigt antagande,
säkerligen äfven från Klostermanns sida, hafva samma karaktär
som Exod. 6, Gud kallas El Schaddaj i patriarkhistorien (t. ex.
Genesis 17) medan han kallas Elohim i urhistorien. Den präster-
liga skriften är tydligen anlagd så, att Gud skall heta Elohim
i urhistorien, El Schaddaj i patriarkhistorien och Jahve sedan
Moses tid, och den Elohistiska (som saknar urhistoria) så, att
Gud skall heta Elohim i patriarkhistorien men Jahve från och
med Moses tid. Det kan väl icke heller vara tillfälligt, att t.
ex. Genesis 20 har namnet Elohim, medan dess dublett i Gen.
26 har Jahve, och att detsamma är fallet i flera sådana par.
Endast dessa antydningar äro tillräckliga för att visa det obe-
fogade i att helt allmänt uttala tvifvel på E och J med hän-
visning till att texten kan hafva ändrats. Det synes oss tvärt-
om att möjligheten att än i dag i det väsentliga skilja mellan
olika källor inom Pentatevken i viss mån är en måttstock på
graden af textens bibehållna integritet ända från tiden före
Pentatevkens uppkomst till våra dagar.
Kritici erkänna allmänt svårigheten i vissa fall att skilja
mellan J och E, men detta upphäfver icke, att dessa skrifter i
andra fall och principiellt kunnat åtskiljas. Störst är svårig-
heten i Sinai-perikopen Exod. 19 ff. Om kriticis försök att
här komma till rätta med källorna säger Klostermann (i arbetet
af 1907 sid. 437): »Med tappert mod och i traditionellt för-
troende till den konstanta förträffligheten hos den synagogala
hebreiska texten hafva de nyare teologerna försökt att med
den vid Genesis lärda och bepröfvade teorien om de tre käl-
lorna J, E eller JE och P, som en R (redaktör) skulle hafva
fört tillsammans, blifva herrar öfver svårigheterna. Med hjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>