Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 N. J. GÖRANSSON
Dess betydelse i religiöst hänseende sammanhänger
härmed.
De andar, som egentligast representerade renässansen,
hade föga intresse för kyrkans tro. De ville icke förkasta
den, icke heller direkt angripa den. De anklagades visserligen
gemenligen för ateism, men de voro icke gudsförnekare. I
själfva verket trodde de, att de med sin åskådning träffat det
väsentliga innehållet i den kristna religionen. De hade ju
också i sin naturmystik ett rum för tron, under det att deras
intresse för vetande genom blickens riktande på naturen fick
vara ostördt.
Kulturens uppgift på trons område är så stor, att ett
tidehvarf ej kan fullgöra den, ännu mindre någon enskild män-
niska. Den motsats mellan mystik och naturkunskap, som
renässansen framvisade, kunde icke lösa problemet om tro
och vetande; men den gaf detsamma en betydelsefull väckelse,
en impuls till framåtskridande.
Sedan reformationen lärt människorna att kraftigare lefva
i tron och att därunder också göra en del af den gamla läro-
traditionen religiöst lifsduglig, gick kulturmedvetandet snart
med större beslutsamhet öfver på religionens gebit. I sjutton-
de århundradet började man diskutera de dogmatiska läro-
satserna på ett annat sätt än ditintills. Det gällde nu nämligen
att söka förstå dem i ljuset af den nya kulturen. Men mycket
af det dogmatiska arfvet visade sig då vid närmare gransk-
ning vara omöjligt att vidare fasthålla. Då tog sig vetenska-
pen före att reducera och göra om kristendomens trosläror.
Det var ett vanskligt företag, och resultatet blef heller icke
tillfredsställande, hvilket allt sedan dess ställt rationalismens
tidehvarf i en ogynnsam dager.
Vetenskapen skulle liksom under medeltiden gifva en lära
om Gud och de himmelska tingen. Man skulle framlägga en
oemotsäglig kunskap om det, som människan enligt kristen-
domen har att tro. Men kunskapen skulle nu vara verklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
