Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 N. J. GÖEANSSON
yid handen. Ingen af romantikens män har emellertid i det
ämnet talat så allvarligt, så djupt inträngande och så bety-
delsefullt som dansken Sören Kierkegaard. Författaren beto-
nar med rätta hans insats.
Sören Kierkegaard erinrade om något, som samtiden höll
på att glömma, nämligen hvad det vill säga att existera. Den
som vill göra allvar af sin andliga existens, sade han, måste
komma ihåg ögonblicket. Men ögonblicket är till, för att nå-
got betydelsefullare skall göra sig gällande. Tar man sin
utgångspunkt i människan, så händer det, att man förgäter,
att hon kanske befinner sig i osanningen, så länge icke ögon-
blicket fått vara hvad det skall betyda för henne. Man
tycker sig sympatiskt förstå den gudomliga sanningen — det
är godt och väl —; men månne man har sanningen, om man
icke lefver i den, och månne man lefver i henne, om man icke
lärt sig att förverkliga den i ögonblicket; månne det ej finnes
en ensidig otillräcklig, ja falsk sympati, som blott medför en
dådlös, drömlik harmonisering mellan högt och lågt?
Kierkegaard ställde sig inför de båda stora käll-
sprången för vår västerländska kultur och gjorde på nytt upp
räkningen mellan de båda.
För grekerna var sanningen först och främst en kunskap,
som man kunde tillägna sig medelst utveckling af intelligen-
sen. Sanningsvittnena i Israel lefde sig däremot till sanningen.
Den mottogs af dem som gudomlig uppenbarelse i de för lif-
vet betydelsefulla ögonblicken.
Det är denna motsats, som Kierkegaard förnyar med
känsloperiodens rika hjälpmedel.
I den märkliga, djupsinniga skriften »Filosofiske Smuler»
inställer han sig, som han säger, till visitation hos represen-
tanten för Greklands visdom, den ironiske Sokrates, hvilken
genomskådat så mången sofist och hvilken just därigenom
bragte arten af den helleniska åskådningen klarast i dagen.
Kierkegaard vill nu hafva Kristi anspråk på att vara
auktoritet för människan framställdt i sokratiskt ljus. — So-
krates är klar och bestämd: En lärare i det andliga kan,
menar han, på sin höjd blott locka fram hvad som redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
