Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDLINJES TILL EN NY LIFSÅSKÅDNING 75
systemen stod i bakgrunden. Sålunda måste en ny lifsväfnad
uppstå, som är själfva varats växande i sin verksamhet.
Hvad är sanning? — Jo, svarar Eucken, icke är det helt
enkelt vårt tänkandes öfverensstämmelse med en yttre värld.
Sanningen är ett tillägnande af oss själfva: dess problem ligger
i riktning utifrån inåt, icke inifrån utåt. Sanningen kan ej
rätteligen bevisa sig annorlunda än genom sin makt, d. ä. sin
förmåga att omspänna lifvet och höja det till aktivitetens
ståndpunkt. Så till vida är sanningen »ett vågstycke», men
den intet vågar, intet vinner; villfarelsen han drifva till sanning,
men den kloka, dådlösa overksamheten trälbinder själen och
utestänger sanningen. »En sanning, som icke är min egen sanning,
är för mig ingen full sanning.»
Verkligheten är för oss icke ett Utvärtes faktum, utan ett
inre problem, ett ideal. Lifligt kände t. ex. Augustinus det
så, då han rent af betecknar det öfversinnliga lifvet som det
närmast liggande (vita hoec) i motsats till sinneslifvet (vita illa).
Men i sitt arbete med sanningens tillägnande är människan
alltid bunden af sin relativa särart. Det sannas grundinnehåll
kan af oss ej utformas längre än till en symbolisk karaktär,
men det är vackert så, om symbolen tjänar en oafvislig san-
ning. Så i religionen, så i den skapande konsten, så i sam-
hällslifvet, där pliktens fria och glada uppfyllande skapar ett
kärlekens rike. Dessa symboliska helhetsbilder af sanningen och
lifvet kunna vi aldrig undvara, ty endast de bringa vår sam-
hörighet med en högre värld till full åskådlighet och inträn-
gande verkan. Det gäller för vår nya lifsordning att återföra
symbolerna till deras kärna, att pröfva dem på de för oss aktuella
lifsutvecklingarna och förnya dem från dessas ståndpunkt.
»Till sitt eget befästande måste det osynligas rike låna ut-
trycksmedel från det synligas värld, som nu en gång behärskar
människans föreställning.»
När den kristna religionens inflytande på världen var som
störst, gick dess åliggande alltid ut på att skapa en ny värld och
en ny människa, icke blott i den gamla världen göra den gamla
människan nytta. Så måste det vara och åter blifva; det mänsk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
