Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBELKOMMISSIONENS PKOFÖFVERSÄTTNING AF NYA TESTAMENTET 107
ande» och »den helige anden» genomgående. Ty att på
hvarje ställe afgöra, om 7rvsö[ia är att fatta »personligt» eller
ej, är ingen lätt sak.1 Och i en öfversättning torde det ej vara
behöfligt. Det må bli exegesens sak.
3: 8 f: Bären då sådan frukt, som tillhör bättringen, och
menen icke, att I kunnen åberopa eder på att I hafven Abra-
ham till fader.
De understrukna orden innebära en onödig frihet, som
icke heller fullt noggrant återger ordalagen. Johannes döparens
ord betyda: »menen icke (inbillen eder icke) att (det går an)
att tänka (eg. säga vid eder själfva), att I hafven Abraham
till fader». Naturligtvis tog detta tänkesättt sig uttryck också
i ett verkligt åberopande i ord på härstamningen från Abra-
ham. Men här på stället är det dock fråga om bestraffningen
af tänkesättet, fördomen, som låg bakom orden och uppbar dem.
4: 4: Människan skall lefva icke allenast af bröd, utan af
allt det som utgår ur Guds mun.
Denna öfversättning hvilar på den i och för sig oangrip-
liga satsen, att pfjpia på många ställen har samma betydelse
som det hebreiska dabar ofta har, nämligen sak, ting. Dess-
utom torde väl ock den omständigheten ha inverkat, att i 5
Mos. 8: 3, hvarifrån utsagan hämtats, det icke heter »hvarje
ord (dabar) som utgår af Guds mun», utan: al kol mom fi-Jahve:
allt som utgår af Jahves mun. Detta har nu emellertid Sep-
tuaginta öfversatt med kid Tiavxl pi\\wxi zCp sxTropsoopiéva) Sia
tod OTÖ[iaT0<; ftsoö. Håller man sig strängt till den i 5 Mos. 8
förutsatta situationen, så kan man möjligen reda sig med den
tolkning, som ligger i BK:s öfversättning. Israel erinras på
detta ställe om de erfarenheter de gjort i öknen. Herren »tuk-
tade dig», säger Mose till folket, »och lät dig hungra, och han
gaf dig manna att äta, en mat som du förut icke visste af och
som icke heller dina fäder visste af; på det att han skulle
lära dig förstå, att människan lefver icke allenast af bröd,
utan att hon lefver af allt det som utgår af Herrens mun» (BK).
»Hvad Israel, Guds son (Matt. 2: 15), skulle lära af sina er-
farenheter under denna tid, det har Jesus, den sanne Guds-
sonen, verkligen lärt af sitt folks historia. Israel skulle af den
underbara bespisningen med manna efter den föregående hungern
enligt 5 Mos. 8: 3 lära, att människan hålles vid lif ej blott af
sådant bröd, som vanligen tjänar henne till näring, utan af allt
det som utgår af Guds mun; d. ä. att Guds ord alltid, såsom
vid sändningen af manna i st. för det vanliga brödet, kan på
1 BK. skrifver ju genomgående "den himmelske fadern."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
