Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 E. STAVE
underbart sätt skaffa mat. . . Jesus ådagalägger sin tro, att
han icke behöfver göra ett egenvilligt bruk af sin makt att
göra under (för att tillfredsställa sin lekamliga hunger) utan att
Guds vilja och ord skall skaffa honom den mat han behöfver.
Han ställer sig under en regel, som enligt sin ordalydelse är
gällande för hvarje människa, och han svarar med ett skrift-
ord utan att tillfoga ett enda ord af egen uppfinning. Så
öfvervinner han frestelsen som en from människa och som en
skrifttrogen israelit» (Zahn).
Emellertid kan man sätta ifråga, om orden på stället icke
innehålla något mer och om detta mera icke går förloradt
eller i alla fall undanskymmes med BK:s öfversättning. Hvad
var det som höll Jesus uppe och gaf honom mod att fasthålla
sitt medvetande att vara Guds son, ehuru han som människa
af kött och blod måste lida hunger, att afstå från att göra under
för sin egen person, när han dock hade makt att göra sådana
i barmhärtighetens tjänst? Ja, hvad annat än den orubbliga
hängifvenheten och den barnsliga förtröstan till Gud! Mat och
dryck var icke det förnämsta och viktigaste för hans lif eller
i hans intresse. »Människan lefver icke allenast af bröd»,
heter det därför kortare på motsvarande ställe hos Lukas. Hon
har annan mat, som är af större betydelse, när hon är som
hon bör vara. Att dagligen höra den himmelske faderns röst,
förnimma uttrycken af hans välbehag och få veta hvad hans
vilja är, få veta hans vilja, äfven när det gäller att förrätta en
underbar gärning, — det är det samma som lifvet för Jesus,
och motsatsen är lika med döden. Jfr Joh. 4: 34: »Min mat
är att göra dens vilja, som har sändt mig, och att fullborda
hans verk». Icke bröd utan Guds ord, icke egoistisk reflexion
öfver huru det lekamliga lifvets kraf i första hand skola till-
godoses utan verklig och förblifvande gemenskap med Gud och
orubblig tillit till honom! Ingen torde vilja bestrida, att denna
tanke ligger i Jesu ord på stället, åtminstone finns den som
bakgrund därtill eller en förutsättning därför. Men om så är,
torde det ej vara svårt att se, att denna tanke kommer bättre
fram genom den gamla öfversättningen. Enligt denna säger
sig Jesus vara beroende af Guds ord, d. v. s. af hans person-
liga meddelelse, som ju ock kunde gå ut på att ge honom
makt till att göra under. Enligt den tankegång, som ligger
till grund för BK:s öfversättning, är han beroende af hvad
Gud vill göra för honom utan vidare personlig meddelelse, på
samma sätt som Israel för stillandet af sin hunger var be-
roende af manna, som Gud gaf det.
4:5: Därefter tog djäfvulen honom med sig till den heliga
staden och ställde honom uppe på tempelmuren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
