Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBELKOMMISSIONENS PBOFÖFVERSÄTTNING ÅF NYA TESTAMENTET 121
Judarnas skriftlärda och fariséer hade visserligen i mångt
och mycket gjort religionen och fromhetsöfningarna till ett
handtverk. Men månne det icke vore orättvist att göra dem
till sådana hycklare, att de icke ens trodde på någon verkan
af sina böner för sig och andra? Detta blir, synes det oss, den
nödvändiga konsekvensen, om man låter Jesus säga om dem,
att de för skenets skull hålla långa böner, nämligen för de
änkor, som gåfvo dem pengar. Vår gamla kyrkobibel säger:
»förebärande långa böner» och normalupplagan af 1883 hyllar
samma uppfattning af stället: »och såsom en förevändning
hålla långa böner.» Den reviderade engelska öfversättningen
af 1881 lyder ungefär liknande: »and for a pretence make long
prayers.» B. Weiss: und (dabei) vorwandweise länge Gebete
sprechen. Som kommentar tillfogar W.: Es ist dabei aber
schwerlich bloss däran gedacht, dass sie unter dem Schein der
Frömmigkeit die Wittwen beriicken (Theoph., Meyer, Bleek,
Schnz., Keil, Nösgen), sondern dass sie, als die in geistlichen
Dingen am besten Bescheid wussten, es ubernahmen, gegen
gute Bezahlung fur Wittwen Furbitte zu thun.» — Till det
anförda kan läggas, att BK. i Apg. 27: 30 öfversätter Trpoydast
med »under föregifvande». I Filip. 1:18 måste Tcpdyaatc verk-
ligen betyda »sken», därför att dess motsats ocX^sca där har
betydelsen af subjektiv sanning. På st. hos Mark. och Lukas
är det åter fråga om hvad som är förevändning (de långa bö-
nerna) och hvad som är det djupare motivet. Men hvad de
ifrågavarande personerna framställa som förevändning är nog för
dem ingalunda bara ett sken. Åtminstone har man inga skäl
att så tolka Jesu ord.
I v. 41 öfversätter BK. 7aCo<poXotfuov med offerkistorna
(jfr likaledes Luk. 21:1. Joh. 8: 20). Med hvad rätt är icke så
lätt att förstå för den oinvigde. Möjligen har användningen af
pluralis här föranledts af tanken på de af rabbinerna omtalade
sofarot, ett slags mynningar, erinrande om horn (sofar) lämpade
att mottaga offergåfvor i penningar. Men ycfZotpuXaKiov är väl sna-
rare platsen, rummet, där dessa tempelbössor eller hvad man vill
kalla dem voro uppställda. Så Siegfried i Gruthes: Kurzes
Bibelwörterbuch. Åtminstone synes detta vara fallet i Joh.
8: 20, där enligt den grekiska texten Jesus talade Iv tc]> ^aCo-
’foXaxuj): »på det ställe där offerkistorna stodo», såsom BK.
har öfversatt. Josefus använder ordet än i sing. än i plur.
14: 65: Också rättstjänarne slogo honom på kinderna (xai
oi or/jpérat parciojjiaaiv aöiröv IXajjov).
taget borde det väl heta: »Och rättstjänarna mottogo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
