Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 E. STAVE
honom med att slå honom på kinderna» = mottogo honom och
slogo honom etc. Markus vill på stället framhålla, att Jesus
nu, efter misshandlingen från synedristernas sida, togs om hand
af rätts tjänarne, korteligen att han öfverlämnades till dem.
Detta moment i berättelsen, som grundtexten uttryckt med
sXaftov, är af BK. lämnadt ur räkningen, och den obevandrade
läsaren får af den svenska öfversättningen den föreställningen,
att synedrister och rättstjänare nu täflade med hvarandra om
att slå Jesus inför Pilatus’ domstol. Men v. 65 b. markerar
som sagdt ett nytt led i utvecklingen, utlämnandet af den
dömde till rättstjänarna.
14: 72: Och när han (Petrus) tänkte härpå, brast han ut
i gråt (ttai s7ci|3aXä>v szXaisv).
Kyrkobibeln: »och han begynte till att gråta». Normal-
upplagan 1883: »och han brast ut i gråt».
Af dessa 3 öfversättningar har normalupplagan gjort pro-
cessen kort, i det att den alldeles ignorerat det svårtydda och
omtvistade ordet i texten: s7r$aXcov. Kyrkobibeln återgifver det
med: begynte. Denna öfversättning är ett gammalt arf från
Vulgata, hvars uppfattning har stöd af Ve tus latin a, ett par
syriska öfversättningar och sedan t. o. m. inträngt i själfva
den grekiska texten i Cod. D: %al TJpSaTo xXaieiv. Men ifall
verbet kan ha denna betydelse (börja), hade man då väntat
sTrépaXs %Xaietv. Den af BK. valda öfversättningen: »när han
tänkte därpå» hvilar på den t. ex. af B. Weiss förordade
uppfattningen, att ett zbv voöv 1. tyjv Stdvoiav är att underförstå;
och belysande exempel för en sådan tolkning anföras hos
Grimm-Thayer. Emellertid låter det sig ej förneka, att med
denna förklaring texten blir rätt färglös och matt. Både Mat-
teus och Lukas ha det målande: »Och han gick ut och grät
bitterligen» (Matt. 26: e75, Luk. 22: 62). Är det då icke under-
ligt, att den evangelist, hvars ord dock enligt den äldsta
kyrkans vittnesbörd skola utgöra ett referat af just Petrus’
predikan, skulle ha uttryckt sig så allmänt och blekt om det
smärtsammaste minnet i denne lärjunges förhållande till Mäs-
taren! Detta blir ännu osannolikare, öm man betänker, att
Markus i öfrigt trots sin korthet erbjuder en massa öfverras-
kande detaljer och smådrag, ägnade att gifva åskådlighet och
färg åt sin berättelse. En J. Weiss medgifver detta men ser
sig ur stånd att afgöra betydelsen af å7rij3aXa>v på detta ställe.
Nu finns det emellertid en gammal tolkning af sjujBaXwv, som
är ägnad att gifva scenen färg och liifullhet och som varit
förfäktad ända in i nyare tid af Fritz sch e och Field. Enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
