Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBELKOMMISSIONENS PROFÖFVERSÄTTNING AF NYA TESTAMENTET 127
Den af BK. hyllade uppfattningen går tillbaka ända till
Vulgala (ne in novissimo sug gillet me), har häfdats bl. a. Eras-
mus och i nyare tid af män sådana som Meyer, B. Weiss
m. fl. Normalupplagan af 1883 sluter sig också till densamma.
Båda tolkningarna af &:r(O7naC(o torde kunna göra anspråk
på erkännande, jfr Stephanus, Thes. sub voce: suggillare all-
quem (prygla någon), obtundere aures alicujus (skrika döf, uttråka).
Frågan är nu hvilken betydelse som här är den rätta. För att
komma till ett svar därpå, har man att först se till, om sk té-
Xos, som ju närmast hör till participiet åp^ojiévT], medger någon
annan öfversättning än» till slut». En blick i Grrimms-Thayers
lexikon eller ännu hellre iE. Hatch&H. A. Redpaths stora
konkordans till Septuaginta är då nog att öfvertyga om, att
detta grekiska uttryck (s. z. ) på en mängd ställen står som
öfversättning af det hebreiska lanesah eller la ad: in perpe-
tuum. Med upptagande af denna betydelse af sk zéhoq måste
också hufvud verb et få den andra betydelsen och den svenska
texten kommer då att lyda: på det att hon icke genom sitt
oupphörliga kommande = genom sina ständiga besök tråkar ut
mig. Så har ock den engelska reviderade öfversättningen af
1881 återgifvit stället: »I will avenge her, lest she wear me
out by her continual coming». För denna mening* kan man
vidare med Field göra gällande de använda tempora hos så-
väl participiet som hos det fmita verbet. Hade meningen varit
den af BK. angifna, borde det ha hetat: iva jjly] sk tsXos
sX&oooa DTTtoTriacrfl [jls. Och ändtligen har man väl ock med samme
man rätt att förutsätta, att hvad som generade en domare icke
var så mycket att bli öfverfallen med hugg och slag af en
fattig änka — då en man i hans ställning väl bort kunna värja
sig däremot — som fast mer att ständigt varda öfverlupen af
hennes enträgna besök; jfr det föregående: »eftersom denna
änka är mig besvärlig».
Vi finna med andra ord, att äfven här vår gamla kyrkobi-
bel kanske bevarat den riktiga uppfattningen. Dess auktoritet
torde, som sagdt, ha varit Luther, men redan Vetus Latina
synes i vissa manuskript ha haft liknande tolkning; jfr Tis chen-
dorf, Crit. Major: molestior sit mihi.1
Joh. 1:5: Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret får
icke makt därmed.
Normalupplagan: . . . och mörkret fattade det icke.
1 I 18: 24 bör "så" utgå; i v. 28 "här". I 20: 22 föreligger tryckfel,
i 21: 5 är svenskan olämplig; 22: 58 erbjuder ett onödigt tillägg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
