Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN AMERIKANSK RELIGIONSPSYKOLOG 139
Materialism eller idealism? Hvilket system är det sanna?
De veka temperamenten skola utan tvifvel svara: »Det senare»,
under det de hårda skola ge materialismen rätt. Ty hvad äro
filosofiska tankemotsatser annat än motsättningar i temperament?
Pragmatisten, som på grund af sin natur gärna går medelvägen,
svarar, att ingendera är sanningen, men idealismen är sannare
lin materialismen, emedan den för människorna i deras lifskamp
har större värde. Materialismen ser i världsförloppet endast
en mekanisk process, som från afslutningens synpunkt står i
upplösningens och afdöendets tecken. Då vår jord faller i
spillror eller uppslukas af elementen, dö med den de mänskliga
idealen och begrafvas under ruinerna eller den falnande askan.
Men vi människor kunna ej lefva på tragik; vi lefva på hoppet.
Detta skänkes oss af idealismen, som tror på de ideella värdenas
evighet och garanterar deras bestånd genom tanken på det
gudomliga, som är oberoende af materiens öde. Men ett lif i
blind tillförsikt till andra makter är ett lif i svaghet, ovärdigt
sådana, som fått en fri vilja till att med den själfva eröfra
sina mål! Kanske moralismen är sanningen. Hvilken eggelse
för en människa att veta, att makten ligger i hennes egna
händer! Vi fråga åter pragmatisten. Han svarar: människan
lefver ej blott af egen kraft och ej blott af gudomlig hjälp.
Det system är det sannaste, som på en gång erkänner de fria
viljorna och tillvaron af en hjälpande gudom. Detta är det
sannaste, emedan det är det nyttigaste. Och hvarför just en
Gud? Hvarför ej en hel värld af gudamakter, en parallellvärld
till vår, befolkad af andeväsen, som afpassa sig efter hvarje
människas behof och på skilda punkter äro verksamma i
riktning mot vårt bästa? En världsbild, i hvilken gudar och
människor gemensamt arbeta utefter samma linjer under ömse-
sidigt bistånd, den är den allra sannaste, emedan den är den
allra nyttigaste.
Dessa tankar, som understundom röra sig om ganska
subtila spörsmål, har James lyckats ge en form, som är i hög
grad populär, ja spirituell och underhållande, något som lika-
ledes är fallet med »Varieties». Tråkigt har man icke, då man
läser James1 böcker. Originaliteten, särskildt i »Pragmatism»,
bidrar i hög grad att hålla uppmärksamheten spänd. Vi, som
äro vana att gå i tyskarnes fotspår, skola snart förnimma, att
det här, i den pragmatiska filosofien, är en annan anda, som
talar. Dock ha tyskarna själfva ej tillslutit sig för denna nya
filosofiska riktning, som nästan har antagit karaktären af en
»rörelse», som har talrika vetenskapliga anhängare, särskildt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
