Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvarifrån har Johannes-evangeliet fått
Logos-namnet?
Theodor Zahn: Bas Evangelium des Johannes. 1. und 2.
Auflage. Leipzig. 1908. A. BeicJierfsche Verlagsbuchh.
Nachf. (Georg Böhme). 720 sid. Pris 14: 50, inb. 16 M.
Ingen nu lefvande exeget på Nya testamentets område äger
en så vidtomfattande och i detalj gående kunskap om den efter-
apostoliska tidens åsikter om de nytestamentliga skrifternas
uppkomst och författare som Zahn. Han har, för att bruka en
framstående tysk exegets yttrande till undertecknad, »alle die
nachapastolischen Sachen in der Westentasche.» Likaså är
det uppenbart, att han såsom uttolkare besitter mycket fram-
stående egenskaper; bl. a. utmärker han sig för ett skarpsinne,
som i mycket erinrar om en af hans företrädare i Erlangen,
den store v. Hofmann.
Å andra sidan är det icke svårt att se, att den store man-
nen också har sin tydliga begränsning. Hans stora inlednings-
arbete till Nya testamentet ställer redan genom sitt format,
sina långa stycken och sin omfattning och hela framställnings-
sättet en vanlig läsare på ett mycket hårdt prof. Detsamma
kan i viss, om än i mindre, mån sägas om hans kommentarer.
Med litet mera praktisk uppställning, tätare uppdelning af tex-
ten i stycken, angifvande af kapitel och verser i marginalenr
hade de ej behöft ge en läsare, som önskar veta besked rörande
ett visst ställe, så stor och onödig möda som nu understundom
är fallet. Äfven här får man en erinran om det stora besvär,
som en v. Hofmann vållat sina läsare och som till sist afskräckt
många, för att ej säga de flesta, från honom.
Denna aristokratiska stramhet visar sig ock på annat sätt.
Förf. inskränker sig till att utlägga och undersöka meningen i
grundtexten. Och han gör det med vanligt skarpsinne och
träffsäkerhet. Men hvarför skall en exeget inskränka sig till
detta? Det fjärde evangeliets historiska och teologiska problem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
