Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBELKOMMISSIONENS PKOFÖFVERSÄTTNING AF NYA TESTAMENTET 167
Och att detta verkligen är meningen på stället, framgår
för det första däraf, att, såsom Zahn anmärker, det är otänk-
bart, att »en skriftställare (Johannes), som alldeles på samma
sätt som synoptikerna 11 gånger använder 6 otös toö avd-p. som
en Jesu benämning af sig själf, på ett enda ställe (detta) skulle
ha uttryckt samma tanke genom ett artikellöst otög av&pwTroo.»
Men därtill kommer hvad Zahn likaledes med styrka framhåller,
att det icke passar i sammanhanget att här låta Jesus åberopa
sig på sin egenskap att vara Människosonen eller Messias I
motsats till andra, hvilkas lif äro helt beroende af Gud, har
Sonen liksom Fadern lif i obegränsadt mått och på oförlorbart
sätt. Men han äger dock detta lif som en gåfva af Gud. På
samma sätt förhåller det sig med hans fullmakt att hålla dom.
»Att han har lif i sig själf såsom Fadern, men dock äger det
blott som en gåfva af Fadern, och att han skall döma, såsom
endast Gud kan döma, men dock håller domen endast såsom
Faderns befullmäktigade representant, förklarar Jesus därmed,
att han är ett människobarn». »Såsom den af naturen med
Fadern besläktade Gudssonen besitter han ett af alla världslif-
vets villkor oberoende, aldrig utsinande lif och rätten likasom
skickligheten till världsdomens öfvermänskliga verk. Men eme-
dan Guds son också är ett människobarn, en medlem af människo-
släktet, glömmer han icke heller ett ögonblick, att han mottagit
detta hos inga andra lefvande väsen förefintliga lif som en gåfva
af Gud, och att han endast som Guds betrodde förrättar de
Guds verk, som ej tillkomma någon människa. I det Jesus för-
klarar båda dessa omdömen ur det sakförhållandet, att han är
ett människobarn, låter han äfven förstå, att han med meddelan-
det af lif till honom från Guds sida icke förstår en förtidig
Åkt der Erzeugung öder Geburt aus Gott, utan den verkan af
Gud, i kraft af hvilken Jesus blifvit aflad och född såsom män-
niska.»
5: 34: Dock, jag behöfver icke taga emot vittnesbörd om
mig af någon människa.
Normalupplagan: Men jag tager icke vittnesbördet af en
människa.
Äfven här är normalupplagan mera noggrann. Visserligen
ansåg Jesus Johannes’ vittnesbörd om honom inför judarne icke
vara utan all betydelse. Men det afgörande vittnesbörds (obs.
grundtrs tyjv [xaptoptocv) tager han ej af en människa. »Jesus, som
med ett sy<*> skarpt ställer sig gent emot d|xsls v. 33, tager eller
hämtar icke från en människa vittnesbörds, d. ä. det afgörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
