Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 E. STAVE
sida af saken fattas i sikte genom den följande v.: »Och om
jag än går bort för att bereda eder rum etc.»
14:12 ff.: Ty jag går till Fadern, och hvad helst I bed-
jen om i mitt namn, det skall jag göra, på det att Fadern må
blifva förhärligad i Sonen. Ja, om I bedjen något i mitt namnr
så skall jag göra det.
Enligt den bäst bevittnade texten bör ett mig läsas efter:
»om I bedjen» uti den sista meningen: »Om I bedjen mig om
något i mitt namn etc.» Det betonade £?(*> framför Tronjao) är
ett stöd för ursprungligheten af (ié. Och det upptages af Zahn,
Schat Petersen m. fl. Det ligger ock en icke ringa vikt
vid, att ordet får komma med i den svenska texten, då det tyd-
ligt och klart visar, att Jesus vill och tänker sig såsom en na-
turlig sak, att lärjungarna skola bedja ej blott till Fadern
utan ock till Sonen och det i hans namn. Att bedja i Jesu
namn är att anropa Gud såsom Jesu Gud och fader, att i bö-
nen åberopa sitt förhållande till Jesus, och en sådan bön kan
ock riktas till Sonen likaväl som till Fadern.
15:27: Också I kunnen vittna, eftersom I hafven varit
med mig från begynnelsen (%al 5[iei€ [lapTOpei/ce vctX.)
Normalupplagan: Men I bären ock vittnesbörd; ty I haf-
ven varit med mig från begynnelsen.
Kyrkobibeln: I skolen ock desslikes vittna, ty I hafven
varit med mig af begynnelsen.
Det ser ut som BK. uppfattat [lapxopsiTs som indikativus:
också I vittnen = ären vittnen = kunnen vittna. För denna
uppfattning kan den bl. a. åberopa B. Weiss. Men man kan
med allt skäl ifrågasätta, om ett påstående: I vittnen, kan få
betydelsen: I kunnen vittna. Om detta varit meningen, hade
nog Johannes skrifvit: Sövao-8-s {lapiopetv.
Emellertid torde det vara långt bättre att med en v. Hof-
mann, Zahn o. a. uppfatta jiapiopsiTs som imperativus — en
G ode t förstår verbet såsom indikativus, men öfversätter det med
futurum, under förklaring att presens försätter lärjungarne in
i framtiden. Med bättre rätt häfdar Zahn, att imperativus är
här lika naturlig efter jiapTopTjast (v. 26), som en indikativus
vore onaturlig.
Med andra ord vill detta säga, att vår gamla kyrkobibel
här — såsom ej så sällan — har det rätta framför de nyare
förbättringarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
