Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBELKOMMISSIONENS PKOFÖFVERSÄTTNING AF NYA TESTAMENTET 203
heligheten, försåvidt den behärskar och bestämmer frälsnings-
historien, och slutligen uppenbarar sig i Jesus Kristus. »Det
heter icke helt enkelt xam aapxa — Team 7rv£ö[ia, hvarigenom
en i Kristi person förefintlig (sich stossender) motsats skulle
vara uppställd, utan rcv. afuoaovYjc;, för att beteckna den ande,
som förmedlar alla Guds uppenbarelser och verkningar och i
kraft af hvilken Kristus från och med uppståndelsen har visats
såsom oiög ftsoö sv Sovajist; och det heter rcv. aYuoaovrjs, icke a^iov,
för att låta den egendomliga motsatsen mellan denna gudom-
liga rcvsö|ia och odp£ så starkt framträda, att man icke kan
tänka på den i det mänskliga personlifvet förefintliga motsatsen
mellan Tcveöjia och akpi. Ty tuv. aYuoaöviqs är uppenbarligen
med flit bildadt efter rtiah hakkodes, och denna betecknar städse
Guds ande i dennes särskilda verksamhet inom frälsningshis-
toriens område.»
Denna uppfattning, som säkert förtjänar lika stor, om ej
större, uppmärksamhet än den som företrädes af B. Weiss, får
icke rum i BK.:s öfversättning. Under sådana förhållanden
yrka vi, att den svenska texten här måtte återfå den gestalt,
som normalupplagan gifvit den: »efter helighetens ande».
Detta ställe är endast ett af de många, där ett försök till om-
skrifning af grundtextens uttryckssätt icke kan undgå att blifva
exeges i den ena eller andra riktningen.
I v. 15 erbjuder BK:s öfversättning en afvikelse från
vår gamla kyrkobibel och normalupplagan, hvars berättigande
väl kan sättas i fråga, men hvars innebörd ej är af den vikt,
att vi vilja yrka på en återgång till den hittills vanliga öfver-
sättningen. Grundtextens odtcoc tö xai5 s[is 7rpdik)(Aov — so-
cqYeXtaaaftoa kan uppfattas antingen så, att tö %ax s»ié betrak-
tas som subjekt och ftpo{h)(idv som predikat, så bl. a. Sanday
och Headlam: quod in me promptum est (Vulgata): min
personliga håg är villig att förkunna evangelium, eller — ehuru
mindre sannolikt — så att tö %az å[ii uppfattas som adverb:
quod in me est promptus sum — i detta fall hade väl apos-
teln skrifvit 7rpo&o[idg elju; eller så att hela uttrycket betrak-
tas som subjekt och ett sgtlv underförstås: därför är min be-
redvillighet å min sida att förkunna evangelium. Så B. Weiss
m. fi. Godet skiljer sig från denna uppfattning endast däri-
genom, att han i xoct5 åjji ser ett adverbiellt uttryck, ej såsom
B. Weiss ett förstärkt [100: Min lifliga önskan i hvad på mig
ankommer, är att etc. I v. 14 borde icke »greker och bar-
barer» förflyktigas till: »greker och andra folk». BK. har ju
»barbar» i Kol. 3:11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
