Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 E. STAVE
dem vittnesbörd och då deras tankar, i strid med hvarandra,
än anklaga dem, än åter fritaga dem från skuld.
Den närmast tillhands liggande meningen i denna svenska
text torde väl vara den, att hedningarnes tankar ligga i strid
med hvarandra rörande frågan, om de skola anklaga eller fri-
taga från skuld, eller möjligen att de äro i strid med hvarandra,
då de än anklaga, än fritaga från skuld. Men grundtextens ord
|L£Ta£6 äXXtjXcov innebär knappast någondera meningen. Det sä-
ger endast, att tankarna under inbördes förhandlingar än an-
klaga, än frikänna. Men fall gåfvos helt visst enligt apostelns
föreställning, då den inbördes förhandlingen mellan hedningens
inre röster icke var strid utan ett enstämmigt dömande eller
frikännande. Eller skulle icke hedningarnes apostel kunna tänka
sig ett fall, där missgärningen å hedningens sida helt och hållet
fördömdes af hans bättre jag, eller där gärningen var så oegen-
nyttigt god, att det ej ens i hans innersta djup föll någon skugga
däröfver? Oss förefaller därför kyrkobibelns och normalupp-
lagans »inbördes» bättre än BK:s »i strid med hvarandra» —
— Att detta [ieta£i> aXM]X(«v, såsom Meyer och B. Weiss
m. fl. förmena, skulle åsyfta hedningarnas offentliga förhand-
lingar sins emellan, hålla vi för osannolikt, och BK:s män torde
vara af samma mening.
2:18: Du känner ock hans vilja, och eftersom du har blif-
vit undervisad genom lagen, kan du bedöma hvad rättast är.
Denna öfversättning af ta Stacpépovra ger åt utsagan en allt-
för matt mening och ställer Guds vilja och lagens innehåll under
relativitetens synpunkt. Antingen har uttrycket afseende på
»hans (Guds) vilja» och betyder då »det som afviker därifrån»
== det orätta, det som är synd — så v. Hofmann, Luthardt
m. fl. — eller betyder det »det olika» = olikheten mellan rätt
och orätt — så bl. B. Weiss, Beck m. fl. BK:s öfversättning
har stöd bl. a. i Vulgata, Meyer m. fl. Men den synes oss
som sagdt osannolik.
3: 19 f.: Nu veta vi, att allt hvad lagen säger, det talar
den till dem som hafva lagen, för att hvar mun må blifva till-
stoppad och hela världen stå med skuld inför Gud; ty genom
laggärningar kan intet kött göras rättfärdigt inför honom. Ge-
nom lag lär man ju blott att känna synden (Stört s£ ep^cov vö-
[ioo oo S:%aio)ib](3STat rcaaot oap£ åva>rctov aoroö. Sta ?ap vö[ioo eiti-
Kyrkobibeln: — — därföre att intet kött kan af lagens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
