Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 E. STAVE
är den helig och god och människan måste skänka sitt erkän-
nande åt den såsom sådan (Rom 7: 12, 16). Låter man nu
Paulus på ett ställe säga, att man af lagen »blott lär att känna
synden», så blir det svårt att förena denna utsaga med de andra,
som tala om lagen såsom kunskapskälla rörande Guds vilja. Det
är sant, att denna sida ej för Paulus har samma betydelse som
den andra, hvilken framhåller lagen såsom kunskapskälla för
att lära känna människans synd. Men den finnes dock. Och
en öfversättning bör ej skapa några extra svårigheter för att
förena dessa båda sidor. Vi kunna icke underlåta att påpeka*
att när Luther i sin öfversättning af Nya testamentet hade in-
skjutit ett »nur» på detta ställe, så underläto våra reforma-
torer, när de öfversatte Nya testamentet, att upptaga detta,
»nur», ehuru de i öfrigt följde honom rätt mycket i spåren. Sv:
ty uth aff laghen kenner man synderna. Luther: Denn durch
das gesetz komt nur erkentnis der sund. Den danska bibeln
följde däremot bokstafligt Luther: »thi aff lougen kommer allene
söndzens bekendelse.» Jfr E. Stave: Om källorna till 1526
års öfversättning af Nya testamentet, 1893, sid. 88.
3: 25 f.: Ty honom har Gud ställt fram till att genom sitt
blod vara ett försoningsoffer, som skulle komma oss tillgodo genom
tro. Så ville Gud bevisa, att han var rättfärdig också när han
under sitt tålamods tid hade fördrag med forna tiders synder.
Ja, så ville han i den tid, som nu är, lämna beviset för att
han är rättfärdig. Härigenom skulle han både själf befinnas
vara rättfärdig och kunna göra en hvar rättfärdig, som homme
till tro på Jesus.
BK:s sträfvan att genom uppdelning af sammanträngda och
pregnanta uttryckssätt göra texten begriplig för den obevandrade
läsaren är ett i och för sig lofvärdt bemödande. Men det går
ibland för långt. Dessutom kan man i vissa fall betvifla, om
meningen är rätt fattad och återgifven. Det grekiska ord, som
BK. här öfversatt med »försoningsoffer» (tXaor/jptov) är sedan
gammalt omtvistadt. Kyrkobibeln återgaf det med »nådastol»
och så göra ännu Cremer och Schat-Petersen. Häremot
polemisera andra, såsom God et, B. Weiss, hvilka vilja återge
det med »försoningsmedel»; och efter en Deissmanns filolo-
giska utredning (Bibelstudien 1895 sid. 121—132) synes det oss
omöjligt att fasthålla den gamla öfversättningen: nådastol (hebr.
kappor et). D. vill för sin del helst öfversatta ordet med för-
soningsgåfva (Siihnegeschenk) och anför till bevis för denna
betydelse flera inskrifter från den romerska kejsartiden. Sålunda:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
