Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBELKOMMISSIONENS PROFÖFVERSÄTTNING AF NYA TESTAMENTET 215
i sak kommer denna uppfattning nära, ehuru han utgår från
en annan betydelse af orden: »ty afgörande och kort skall Herren
fullborda sitt ord på jorden». Och en liknande ställning intaga
Sanday-Headlam: For a word, accomplishing and abridging
it, that is, a sentence conclusive and concise, will the Lord
do upon the earth. B. Weiss och Julien er åter ge åt stället
en annan innebörd. Enligt deras uppfattning skulle stället lyda:
»Ty ett löftesord skall Herren, fullbordande och förkortande
tillika, utföra på jorden».
10: 4: Ty med Kristus har lagen fått sin ände, för att hvar
och en som tror må vinna rättfärdighet.
För vår del skulle vi också här föredraga normalupplagan
och kyrkobibeln: »Ty Kristus är lagens ände till rättfärdighet
för hvar och en som tror». Man kan mot denna öfversättning
måhända anmärka, att den är för pregnant och kanske ej fullt
tydlig för den obevandrade. Men den har i stället fördelen af
att vara noggrann och koncis. Och den förebygger ett miss-
förstånd. Enligt den af BK. formulerade svenska texten kan
en i Paulus’ åskådning obevandrad person ledas till den tron,
att redan i och med Jesu ankomst lagen fick sin ände. Men
hvarje uppmärksam läsare af Paulus’ bref vet, att det enligt
honom var först i och med Jesu död på korset som lagen upp-
hörde att vara frälsningsordning. Jfr Gal. 3:13; Kol. 2:14;
Efes. 2:15. Med den gamla öfversättningen: »Kristus är lagens
ände» är ett sådant missförstånd åtminstone icke lika lätt, där-
för att lagens abrogation här knytes till Kristus som person:
han med allt hvad han gjort är lagens ände. I 11:15 torde »vann
förlikning» böra utbytas mot »vann försoning». I 12:1 synes
oss: »detta är den tempeltjänst, som höfves eder» afgjordt
sämre än normalupplagans: »eder förnuftiga gudstjänst». För-
nuft och förnuftig äro icke några ord som en bibelöfversättning
bör vara rädd för. V. 17 är enligt vårt språksinne orden:
»Vedergällen ingen med ondt för ondt» icke heller någon för-
bättring för: »Vedergällen ingen ondt för ondt».
Kap. 13: 4 erbjuder BK. likaledes en svensk text, som synes
oss olämplig: (öfverheten) »är en guds tjänare, en hämnare,
genom hvilken vredesdom skall drabba den som gör hvad ondt
är». De här kursiverade orden motsvaras af sk opfyjv i grundt.
Om man ej är nöjd med vår gamla öfversättning af detta ut-
tryck: till straff, så borde det, synes det oss, vara nog med
att skrifva: till utförande af vredesdom eller liknande.
I 14:2 återgifves Xa/ava med »hvad som växer på mar-
ken». Vi hålla det gamla »grönsaker» för bättre. I alla fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
