Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURANMÄLAN 237
Erik Aurelius: Föreställningar i Israel om de döda
och tillståndet efter döden. En studie till Gamla Testamen-
tets kanoniska skrifter. Akademisk afhandling, Uppsala 1907,
Almqvist é Wiksells Boktryckeri A.-B. XIII+221 sid.
Denna i Uppsala senaste vår utkomna akademiska afhand-
ling borde icke få dela de akademiska speciminas vanliga öde
att sjunka i »glömskans land», så snart de i egenskap af lär-
domsprof fyllt sin uppgift att förskaffa författaren den lärda
grad eller den akademiska ställning, som varit det närmaste,
praktiska målet med deras utgifvande. Ifrågavarande afhand-
ling bjuder på en grundlig och på samma gång ledigt skrifven,
fängslande framställning af de många intressanta spörsmål, hvilka
knyta sig vid israeliternas föreställningar om de döda och till-
ståndet efter döden. Den förtjänar att uppmärksammas icke
blott af fackforskarne på Gamla Testamentets område, utan
äfven af den bibelläsande allmänheten, som äger intresse för
bibel vetenskapliga frågor. Så mycket mera är en anmälan
af densamma i »Bibelforskaren» på sin plats.
Afhandlingen sönderfaller i fem kapitel. Det första (sid.
1—44) handlar om »dödsriket och grafven». I israeliternas
föreställningar om de döda möta oss tvenne idékretsar. Den
ena har till medelpunkt grafven, den andra dödsriket. I öfver-
ensstämmelse med forskarnes flertal anser förf. föreställningen
om grafven som dödsandens hemvist vara den ursprungliga,
hvarur idén om det underjordiska dödsriket utvecklat sig. »De
enstaka grafvarne, där de dödas andar bo, bli till familje- och
stamgrafvar, de växa ut till hela städer af dödsboningar. Med
det vidare omfånget i grafvarnes synliga värld följer en vidare
kontur för fantasiens lokaliserande af de dödas tillvaro. Har
man redan från början på frågan, hvar den döde vistas, varit
redo med svaret: under jorden, så bildas nu i föreställningen
ett alla samlande, underjordiskt rike. Grafvarne slukas upp i
en enda väldig graf. Idén om en sådan de dödas speciella
domän nere i jordens djup utgestaltas allt mer och mer af
folktron och lefver i den sitt eget kraftiga lif.» (sid. 42 f.).
Förf. häfdar Scheolföreställningens specifikt israelitiska ursprung
i motsats till den af många forskare hyllade åsikten, att densamma
vore ett lån från babylonierna. Genom detta antagande har
man sökt förklara den dubbla karaktären hos israeliternas före-
ställningar om de dödas vistelseort. Men förf. visar, att
samma motsägelse emellan dödsrikes- och graftron gör sig
gällande också i babyloniernas föreställningar samt att den är en
hos många folk återkommande företeelse, hvars förklaringsgrund
är af psykologisk art. I betraktande af de slående likhetsdrag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
