Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBELKOMMISSIONENS PROFÖFVERSÄTTNING AF NYA TESTAMENTET 257
en uppmaning till detsamma som v. 17 förutsätter som ett
redan förhandenvarande sakförhållande.
För omskrifningen »dem som falskeligen kallas omskurna»
i 3: 2 skulle man ha önskat ett uttryck, som låtit läsaren ana, att
Paulus åsyftat personer, som hyste en öfverdrifven uppskattning
af den yttre omskärelsen men som saknade den religiöst etiska
kvalifikation, som omskärelse enligt Paulus egentligen är.
3:15: Må därför vi alla, som äro »fullkomliga», hafva
ett sådant sinne. Men om I nu i något stycke ären annorlunda
sinnade (siépwc <ppovsire), så skall Gud också i det stycket gifva
eder klarhet.
BK:s insiktsfulle män äro säkert eniga med oss däri, att or-
den: »må vi alla hafva ett sådant sinne», ha afseende på apo-
stelns förmaningar till kristlig ödmjukhet m. m. i det föregående.
Men dessa förmaningar äro af det slag, att det säkert aldrig
skulle ha fallit en Paulus in att slå af någonting på dem, såsom
han med BK:s öfversättning gör i v. 15, i förhoppning att Gud
i framtiden skall gifva läsarne bättre klarhet. Men hvad han
sagt är ju icke heller af den art, att man behöfver vänta på,
att vederbörande skola lära sig att fatta det; det är väl snarare
tvärtom så, att antingen fattar man det eller ock fattar man
det alls icke. Det gäller blott att i det praktiska lifvet genom-
föra detta sinnelag. Däremot kunde Paulus tillåta, att läsarne
af hans bref hade en annan uppfattning än han i åtskilliga
teoretiska frågor, t. ex. angående judaisternas karaktär och
väsen, hvilka han så skarpt bedömt i v. 2. För att för den
svenske läsaren tydligt framhålla denna tanke torde man böra
omskrifva uttrycket ungefär så här: »Men om I i något stycke
hysen andra meningar (tankar, i motsats till det föregående
»sinne», som har afseende på det djupt liggande hjärtelaget),
så skall Gud också i detta stycke gifva eder klarhet.»
4:8: För öfrigt, mina bröder, hvad sant är, hvad värdigt,
hvad rätt, hvad rent, hvad älskligt, hvad lofvärdt är, ja allt hvad
dygd heter, allt som förtjänar att prisas — tanken på allt sådant.
Edwin Hatch (Essays in biblical Greek 1889, p. 40 £)
har med flera exempel från Septuaginta sökt visa, att apsiv] (af
BK. här återgifvet med dygd) betyder »härlighet», »pris».
Sept. begagnar det för det hebr. hod, tehilla. Häremot har
T. K. Abbot vändt sig (Essays chiefly ön the original Texts
of the Old and New Testaments 1891, p. 75 f.). Och som resultat
af hans kritik framgår, att apsnq på vårt ställe nog har sin af
gammalt erkända betydelse dygd. Ordet ger dock i detta samman-
hang åt sftcavQS, som följer omedelbart efter, betydelsen af det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
