Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-260 E. STAVE
Paulus, Kol. 2: 8, 20, Gal. 4: 3, 9, där på de 3 första genitiven
toö xda[ioo i hvarje fall står bredvid. Då det uppenbarligen är
fråga om en terminus technicus hos Paulus, måste den rik-
tiga förklaringen bevisa sin profhållighet, därigenom att den
passar lika bra på alla fyra ställena. Nu är den tredje bety-
delsen »elementär undervisning», »religiösa begynnelsestycken»
(så senast Weiss) på vårt ställe utesluten; ty irrlärarne beskyl-
las icke för att ha blifvit efter på en lägre ståndpunkt, utan
här måttas ett hugg mot deras anspråk att kunna erbjuda för-
samlingen någonting högre än det enkla evangeliet (jfr särsk.
v. 18). Deras lära är icke för Paulus utgångspunkten, hvar-
ifrån kolosserna skola skrida vidare framåt, utan aTcaxyj (bedrä-
geri). Därtill kommer, att irrlärarne äro judaister, som hålla
fast vid omskärelsen och ceremoniallagen; därför vore beteck-
ningen »världens elementarvishet» [jfr normalupplagan: värl-
dens barnaläror] så opassande som möjligt, ty väl kan också
Israel räknas till världen i betydelsen af den icke återlösta
mänskligheten, dock är detta möjligt endast, när det är fråga
om saker, som äro gemensamma för det och hedna världen, men
ingalunda, när specifikt judiska meningar afhandlas. Sålunda
strida båda beståndsdelarna af uttrycket otoi^. t. %. i lika hög
grad mot sammanhanget på vårt ställe, om det skall betyda
elementär vishet. Det var därför en förtjänst af Hilgenfeld
och Klöpper, att de öfvergåfvo denna tolkning och fattade ut-
trycket såsom afseende världens fysiska element; så gjorde re-
dan de flesta af kyrkofäderna..... Denna förklaring skulle
någorlunda kunna passa till Gal. 4: 3, 9, såtillvida som tidens
gång är betingad af stjärnorna och iakttagandet af vissa heliga
dagar eller år alltså kan betraktas som en underkastelse under
Tärldens element, och vidare äfven ceremoniallagen, med sina
bud angående mat, kläder och dyl. saker, som bestå af jordiska
ämnen, ställer människan i beroende af naturvärlden. Också irr-
lärarna i Kolosse ha enl. v. 16 iakttagit sådana ceremoniella
föreskrifter, och sålunda kunde denna förklaring synas möjlig
äfven på detta ställe; men tillfredsställande är den dock icke
på något enda ställe. Det gör ovillkorligen intryck af något
våldsamt och konstladt att beteckna iakttagandet af lagar an-
gående mat som ett tjänande af elementen, och särskildt i vår
vers [8] talas icke alls om någon sådan ceremonialtjänst: re-
dan uttrycket (pikoaotpiv. skulle ej passa därtill, än mindre arca-
ty]. Därför har man med rätta gått ett steg vidare. När Filo
ialar om ett Ttpiav id o-coi^sia, så förutsätter en sådan gudom-
lig dyrkan, att det är fråga om besjälade väsen. Clemens Alex.
Ström. 6: 5 p. 760 och Origenes, Joh. 4: 22, fatta, på grund af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
