Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBELKOMMISSIONENS PBOFÖFVEKSÄTTNING AF NYA TESTAMENTET 281
att verbet xaTOTCTpiCstv icke betyder »se i en spegel» utan »re-
flektera, återkasta en bild genom ljusreflex.» I medium kan
verbet öfversättas med »återspegla sig själf», se sig själf, men
det är alltid återspeglandet, icke seendet i spegeln som verbet
uttrycker. Nu kan emellertid medium också ha samma betydel-
se som aktivum, och då kommer meningen på detta ställe att
blifva denna: »Vi som med af hölj dt ansikte återspegla Her-
rens härlighet, vi förvandlas till hans afbilder» o. s. v. Judarna
ha ett täckelse för sina ögon, och Moses hängde ett sådant för
sitt ansikte, när han nalkades Gud, har Paulus nyss förut sagt.
De kristna ha åter intet sådant täckelse, de skåda honom i
Kristus med afhöljdt ansikte och de skåda honom ej blott,
utan de återspegla honom ock och förvandlas samtidigt till
hans likhet. En sådan tankegång är fullt värdig en Paulus.
Den vanliga uppfattningen lider af svårigheten att förstå hvad
aposteln egentligen menat med att skåda i en spegel.
Tro (tciotic). Jfr Apg. 17: 31. I filosofisk och senare
grekisk stil betyder rctöTic (l:o) detsamma som öfvertygelse (i
motsats till dttoXtj^is, intryck), vunnen antingen genom sinnes-
Iakttagelse eller genom resonnerande, såsom framgår af följande
exempel från Aristoteles anfördt af Hatch: t; tzigzk; 06 [xdvov
ircl zr\c, alatbjasax; aXXa %ai ini toö Xoyoo: öfvertygelsen (om
ett särskildt sakförhållanden, som omtalas) beror icke blott af
den sinnliga varseblifningen af det utan också af förståendet.
Vidare betyder kiöziq i det retoriska språket detsamma som
(2:o) bevis för en sak till skillnad från Tcpo&eots eller 8t7jY7]aic
(påstående). Vill man utgå från detta bruk, så kan, såsom
vi medgifvit, BK;s öfversättning i Apg. 17: 31 försvaras.
Men dessutom har ordet hos Aristoteles också en moralisk
betydelse (3:o) = god tro, ömsesidigt förtroende, t. ex. 7) fap
yvwatc TCiaTtv rcoisi »laXXov rcpöc aXXYjXoog: ömsesidig kunskap
länder snarare till att utveckla ömsesidigt förtroende. Exemplet
från Hatch.
Hos Filo förekommer ordet, förutom i betydelsen: bevis, i en
mening, som ligger emellan den intellektuella öfvertygelsen
och den moraliska förtröstan och så att säga förenar dem till
till ett. Vi ha med andra ord hos Filo ett förbindelseled i
utvecklingen från Aristoteles mot det i Nya testamentet före-
liggande språkbruket. Af denna auktoritet omtalas »tron»,
ttlotcc, på ett sådant sätt, att den öfverträffar all på teoretisk
(eller varseblifningens) väg vunnen visshet och, när den omta-
talas utan närmare bestämning, har till objekt Gud. »Tron»
betraktas därför af Filo ej blott som en dygd utan som den
fullkomligaste af dygder (ttjv reXetoraTTjv aperwv). Ja, på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
