Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338 GUSTAF AULÉN
barelsen — icke genom blotta negationen — kan först den
olyckliga intellektualism brytas ned, hvilken är den vanligen
s. k. positiva teologiens arfsynd. Nämligen genom den insik-
ten, att den människa, som på allvar söker efter en punkt i
världen, i historien, där Gud träder henne till mötes, icke kan
hänvisas till vissa läror, icke till några fixa formuleringar af
hvad slag det vara må, hvilka stå där liksom en lag för tron,
icke till några s. k. trosfakta, hvilka fordra erkännande, utan
att mötesplatsen mellan Gud och människa måste ligga i det
innersta personlighetslifvet och att, som följd häraf, det som
betvingar mig icke kan sökas annorstädes än i det personliga
lifvet själft.
Framför allt på grund af detta öfvervinnande af intellek-
tualismen och i den grad som intellektualismen verkligen är
öfvervunnen är Seeberg »modern» — modern icke därför att
detta skulle vara någon de allra yttersta dagarnas nya vishet,
utan därför att Seeberg härigenom är en medarbetare inom
den stora släktgren af protestantisk teologi, hvilken satt som
sin uppgift att utveckla och rektifierande fullfölja det arbete,
som teologiens store reformator Friedrich Schleiermacher för
hundra år sedan utförde till ortodoxiens och rationalismens
öfvervinnande samt till fördjupande i reformationens väsen.
Såsom det centrala och själfva kärnpunkten i Seebergs
åskådning framträder alltså mötet med Jesu person. En kon-
sekvens af detta betraktelsesätt blir det då, att allt som vill
gälla för att vara kristna trossatser eller trossanningar måste
stå i organiskt förhållande till detta centrum; de enskilda
satserna måste kunna visa sin inre samhörighet med det hela.
En sådan centralt orienterad uppfattning af det kristna tros-
innehållet är en nödvändig frukt af segern öfver den intellek-
tualism, som i trossatserna ser vissa på förhand fastslagna
fakta, för hvilka den enskilde har att böja sig.
Här stöter man emellertid på en i regel öm punkt hos
den »moderna positiva» teologien — framför allt hos dess yngre
representanter Beth och Grutzmacher. Beth t. ex. beskrifver
den »positiva» teologien såsom den, »hvilken icke kan släppa
öfvertygelsen, att kristendomen är den genom Guds underbara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
