Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT NYTT TEOLOGISKT PKOGKAM: »MODERN POSITIV TEOLOGI» 339
uppenbarelse i Jesus Kristus stiftade religionen, hvilken därför
för med sig all religiös sanning och de principer, som behöfvas
för en rätt världsåskådning — detta emedan Jesus Kristus var
den gudomlige logos i köttslig gestalt och lefver och regerar
i evighet». Till de faktorer, som utgöra denna kristliga världs-
åskådning räknar Beth Jesu öfvernatuiiiga födelse och upp-
ståndelse, hans undergärningar och hans allsmäktiga gudom
samt hans försoningsdöd. [Schian, a. a. sid. 68.] Här fram-
träder ett bestämdt komplex föreställningar, som till hvarje
pris måste fasthållas. Det står där liksom en lag, för hvilken
den enskilde måste böja sig, försåvidt som han skall kunna
få rätt att räkna sig såsom kristen.
Seeberg gör mera allvar däraf, att de kristna trosföre-
ställningarna icke få; betraktas inom ett på förhand fixeradt
komplex, han bemödar sig i regel energiskt om att samman-
binda det enskilda med centrum och visa detta enskildas sam-
hörighet med det hela. Dock märker man äfven hos honom
någon gång, att han icke lyckats göra sig fullt fri från den
andra tankelinjens inflytande —> det på förhand gifna tanke-
komplexet, som ej får antastas — något som f. ö. redan visade
sig i oklarheten vid hans resonnemang angående skiljandet mel-
lan hufvud- och bisak i Jesusbilden.
Skulle man nu vilja göra en närmare undersökning på
denna punkt och därvid särskildt fästa sig vid de kristologiska
trostankarna, kan man skilja mellan tvenne olika grupper af
dessa: dels sådana som direkt röra Kristi person och verk, dels
åter sådana, som röra hvad man brukar kalla frälsningsfakta —
jag menar utsagor af sådan art som dem om preexistensen, den
öfvernaturliga aflelsen, uppståndelsen och himmelsfärden.
Nu skulle det visserligen vara af största intresse att när-
mare gå in på Seebergs framställning af Kristi person och verk
och se, huru energiskt han här söker genomföra den centralt
organiska åskådningen och med inre motiv betyga de enskilda
trosutsagornas nödvändiga sammanhang med centrum. Det
skulle vidare vara af intresse att se, huru han gör detta under
en ytterligt nära, fullkomligt virtuosmässig anslutning till
kyrkolärans gamla formler; samt slutligen icke minst att obser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
