Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346 GUSTAF AULÉN
skall uppdagas af den, som söker efter innehållets ledande
grundtankar.
Men hur går det under sådana förhållanden med det spe-
cifikt nya och det epokgörande hos den »moderna positiva»
teologien? Den »moderna positiva» teologien ville ju dock
framträda med eget själfständigt program, och därtill med ett
program, som menar sig säga det förlösande ordet i tidens
teologiska stridigheter. När den pretenderar sådant, är det
ju gifvet, att den också måste söka visa sin själfständighet
genom att taga afstånd från den på många håll så illa sedda
riktning, hvilken representeras af bl. a. de nyss nämnda namnen.
I sin polemik visar sig aldrig den moderna positiva teologien
till sin fördel. Redan dess polemik mot »höger» har sina be-
tänkliga sidor. Men sju gånger värre blir det, när den skall
taga ställning till den riktning, som ofvan konstaterats vara
besläktad med densamma. Detta gäller dock icke så mycket
ifråga om Seeberg själf — därtill är den store dogmhistorikern
alltför förnäm — men så mycket mera om hans lärjungar och
framför allt om Grrutzmacher; och vi ha därvid så mycket
större skäl att ge akt på Grutzmacher, som vi i honom, såsom
redan påpekats, finna riktningens ifrige popularisator och agi-
tator. Ingen framhåller såsom han den »moderna positiva»
teologiens enastående förtjänster och banbrytande karaktär
gent emot den gamla s. k. moderna teologien, hvilken icke är
»positiv» och därtill icke ens modern.
För att nu kunna en smula belysa denna Griitzmachers
häftiga polemik mot hvad han kallar den »moderna» eller ännu
hällre, med ett — åtminstone hvad en stor del af motståndarne
beträffar — historiskt oberättigadt namn, den »liberala» teolo-
gien, är det nödvändigt att företaga en liten orientation i fråga
om de mångahanda olikartade företelser, hvilka af »den allmänna
meningen» instoppats under rubriken »modern» teologi. Jag
följer i grunddragen Schians schema. [Schian, a. a. sid. 2 f.]
Man kan skilja mellan två eller tre olika grupper (enligt Schian
det senare). Först den grupp systematiska teologer, som rönt
mer eller mindre starkt inflytande från A. Ritschl, och som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
