Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT NYTT TEOLOGISKT PKOGBAM: »MODERN POSITIV TEOLOGI» 347
— för att helt kort anteckna ett par caracteristica — känne-
tecknas af, att den 1) är historiskt orienterad och därvid ut-
prägladt kristocentrisk, i det att Guds uppenbarelse i Kristus
bildar åskådningens midtpunkt, vidare af att den 2) är energiskt
religiöst intresserad; dess bemödande går framfor allt ut på att
tillförsäkra tron dess rätt och egna område — häri var den f.
ö. en direkt arftagare af Schleiermachers centrala tanke — och
i denna punkt har den ofta gått så långt, att den lagt all vikt
på att draga upp gränsen klart och skarpt mellan tro och
teoretiskt vetande utan att bekymra sig om några förbindelse-
linjer mellan dessa båda områden. Yngre anhängare af denna
riktning ha dock börjat arbeta med att få dylika förbindelse-
linjer till stånd — jag erinrar, för att hålla mig endast till
Tyskland, om Wobbermin samt Troeltsch, såvida man anser
sig kunna räkna äfven den senare hit. Denna riktning, hvilken
trots alla skiftningar dock till en viss grad kan betraktas som
en enhet, framträdde på sin tid såsom något nytt bredvid den
gamla förmedlingsteologien, den förnyade ortodoxien och den
gammal-liberala teologien, och så fick den sig påklistrad eti-
ketten »modern.»1 Under samma litetsägande och mycket
tänjbara rubrik inplockades så småningom den historiskt-kritiska
bibel- och dogmforskningens målsmän — utan att någon hän-
syn togs till, om dessa exegetiska eller dogmhistoriska forsk-
ningar stodo i något inbördes sammanhang med den nyss om-
talade dogmatiska riktningen, hvilket visst icke alltid var fallet.
Såsom en tredje grupp af dessa »moderna» kan man räkna den
s. k. religionshistoriska skolan, såvida man icke föredrar att
slå denna grupp tillsammans med den närmast föregående,
hvilken ju också drifver »religionshistorisk» kritik. Den all-
männa meningens »moderna» teologi är, som synes, en föga
enhetlig storhet.
Grutzmacher sluter nu med förkärlek allt detta tillsammans
till ett och bekämpar så »den» »moderna» eller »liberala» teo-
1 Själfva bruka dessa teologer icka vara angelägna om att kallas "mo-
derna". Ett belysande exempel. Herrmann blef nyligen interpellerad om
den "moderna" teologien i Tyskland. Svaret lydde: "Davon weiss ich gar
niehts. Dann miissen sie nach Rostock gehen. Dort weiss man es sehon".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
