Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GREKISK-KATOLSKA KYRKAN 379
traditionen som källa för kyrkoläran; traditionen, som muntli-
gen bevarats från apostlarna och som i viss mening är det
primära, efter hvilken bibeln skall tolkas, återfinnes hos kyrko-
fäderna och framför allt i de 7 ekumeniska konsiliernas beslut.
Främst står här det på Chalcedonmötet (se ofvan) sanktionerade
symbolum nicceno-constantinopolitanwn, som med sin treenig-
hetslära och kristologi egentligen är den ortodoxa kyrkans enda
absolut bindande dogmatiska norm och åtnjuter oerhörd auk-
toritet såsom kort och godt »kyrkans symbolum». Det intar
en hufvudplats vid dopet och nattvarden; det är ryggraden i
hvarje grekisk dogmatik; det anses kompendiariskt samman-
fatta bibelns innehåll. Hvarje ändring eller utvidgning afdetta
symbolum känna alla ortodoxa som afskyvärdt kätteri. (Där-
emot är symbolum apostolicum alldeles trängdt i bakgrunden,
och symbolum athanasianum har aldrig vunnit insteg i den
ortodoxa kyrkan; faktiskt finnes sålunda endast ett symbolum,
som är gemensamt för alla de stora kristna kyrkorna).
Äfven några af de viktigaste senare utläggningarna af
»symbolum» ha inom hela den ortodoxa kyrkan vunnit ett an-
seende, som i viss mån kan jämnställa dem med det protes-
tantiska begreppet »symboliska böcker», äfven om ingen synod
fixerat deras antal. Främst i rang bland dem står den ofvan
nämnda Confessio orthodoxa 1638, under 1600-talets lopp gillad
af alla patriarkerna äfven upptagen af tsar Peter vid hans
omorganisation af ryska kyrkan. Närmast denna i anseende
kommer Confessio Dosithei, sanktionerad på den viktiga syno-
den i Jerusalem 1672, 1723 påbjuden äfven för ryska kyrkan.
Om dessa bekännelser formellt blott utgöra förklaringar af
»symbolum», ha de dock realiter medfört en fortbildning af
det ortodoxa dogmat, den viktigaste sedan Justinianus’ tid.
Karakteristiskt är för öfrigt, att äfven här det kultiska intres-
set vida öfverväger det dogmatiska. När »confessio orthodoxa»
meddelar »kyrkans nio förnämsta bud», visa de sig nästan alla
vara kultiska. — Patriarken Grennadios’ trosbekännelse till
Muhammed II efter Konstantinopels eröfring har ock vunnit
stort anseende inom den ortodoxa kyrkan. Alla öfriga »sym-
boliska» skrifter ha blott arbiträr giltighet; mest spridd är den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
