Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GREKISK-KATOLSKA KYRKAN 381
nomläses. c) De troendes liturgi bildar höjdpunkten afgudstjäns-
ten. Den begynner med »stora intåget», då prästen och dia-
konen med kalken och brödet göra en rundgång bland folket;
det betyder Jesu gång genom lidande och död till uppståndelse.
Därpå försvinna prästerna bakom inkonostasen, där transsub-
stantiationen sker, hvarpå nattvarden utdelas (se nedan). —
Jämte hufvudgudstjänsten finnes en rad bigudstjänster, äfven
dessa med särskilda utförliga liturgier. Öfverallt är försam-
lingens uppgift passiv; då den oftast ej ens förstår kultspråket,
blir gudstjänstens värde egentligen blott att åses. Vid guds-
tjänsterna predikar sällan det lägre prästerskapet, i Grekland
och Turkiet enbart det högre. I senaste tid har dock fram-
trädt sträfvan att bättre utbilda klerus för sin uppgift. Redan
finnas (1907) tre ortodoxa teologiska fakulteter vid universiteten
i Athen, Bukarest och Czernowitz, och i Ryssland ytterligare 4
(Moskau, Petersburg, Kiew och Kasan); dessutom hafva upp-
rättats flera enbart teologiska seminarier (i Belgrad, Konstanti-
nopel, Jerusalem, i Ryssland omkr. 60, etc.)). I Grekland finnes
ett institut för resepredikanter, som skola lyfta det religiösa lif-
vet genom att resa omkring och predika. En allmän sträfvan
särskildt från lekmännens sida märkes att höja den homiletiska
bildningen, så att alla präster skola kunna predika. 1893 grun-
dades i Smyrna af en småhandlande Chadsiludis en predikoför-
ening, som hastigt följts af flera öfver hela kyrkan; i Konstanti-
nopel finnas nu 16 dylika, i Athen 2, o. s. v. — I kyrkorna
samverkar med prästerna en egendomligt konstnärlig och vacker
sång, framförd af en särskild kyrkokör; församlingen sjunger
ej, och instrumentackompanjemang saknas. — Formen för
kyrkobyggnaden har Öfverallt samma typiska karaktär, som
under Justinianus I vann sin fulländning; här må blott erinras
om ikonostasen, den af tre dörrar genombrutna Yägg med bil-
der, som skiljer altarrummet och två andra blott för klerus
tillgängliga rum från det område, där lekmännen få vistas.
Sittplatser saknas i kyrkorna, hvadan de långt utdragna guds-
tjänsterna öfverallt blifva för församlingen fysiskt pröfvande.
Helgonbilder till kyssning finnas oftast utsatta här och där i
kyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
