Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382 HJALMAR HOLMQUIST
Helgon, fastetider och fester äro delvis säregna for den
grekiska kyrkan. Till de redan otaliga helgonen komma
efter de kyrkliga myndigheternas pröfning ständigt nya; den
ortodoxa kyrkan har ej som den romerska utbildat någon kano-
nisationsprocess. Man beder i grekiska kyrkan ej blott till,
utan äfven för helgonen; dessa tänka-s på så vis kunna nå allt
högre grader af »gudomlighet» (den grekiske kristne tänker
sig på nyplatonskt sätt himlen som en rad koncentriska sfärer,
hvilka föra till allt högre grad af förgudning; däremot känner
han ej någon skärseld). Den ortodoxe kristne lefver för öfrigt
på ett helt annat sätt tillsammans med sina helgon än den
romerske. För den lägre ortodoxa befolkningen spela helgon-
bilderna en sådan roll, att de faktiskt ersätta Gud. Naturligen
äro de undergörande. I högsta grad gäller det sagda om
jungfru Maria; till henne vänder sig greken med alla sina an-
gelägenheter. — Fyra stora årliga fastor, egentligen om 40
dagar, hållas: fastan före påsk, apostlafastan från söndagen
efter trefaldighet, Mariafastan från 1 aug., och adventfastan.
Endast fastan före påsk hålles dock verkligen ut i 40 dagar. Då
grekiska kyrkan ej fastar lördag och söndag, drager dess fasta
8 veckor mot romerska kyrkans 6Va; från Fotios’ tid är detta
en af de viktigaste skiljepunkterna mellan kyrkorna. Fastorna
iakttagas för öfrigt strängare än inom romerska kyrkan, ehuru
de inom de bildade klasserna under västerländskt inflytande
numera starkt aftaga, särskildt i Grekland. — Festerna äro
flera än i den romerska kyrkan; de pläga uppdelas i stora,
mellanstora och mindre. De stora äro 12 (däribland främst
påsk, jul, himmelsfärden, pingst, Jordanfesten, korsuppsättandets
fest 14 sept., Marias reningsfest 2 febr. och dormitio Mari se 15
aug.). Ehuru åtskilliga mindre kyrkofester äro borgerliga ar-
betsdagar, blifva för de ortodoxa knappt 250—270 arbetsdagar
på året. Formerna för dessa festers firande äro öfverallt de-
samma. (En värdefull skildring af nutida religiösa seder och
bruk gifver K. Beth, Die orientalische Christenheit der Mittel-
meerländer, Reisestudien 1902.)
Viktigast är dock, att äfven mysterierna, sakramenten,
öfverallt inom den ortodoxa kyrkan bevarats lika. Sedan kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
