Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GREKISK-KATOLSKA KYRKAN 383
siliet i Lyon 1274 räknar den ortodoxa kyrkan sju stora mys-
terier, hvilka dock ej fullt sammanfalla med den romerska
kyrkans sju sakrament. De äro a) dopet, med väsentligen den
gamla kyrkans dopritual med exorcism etc; det förrättas ge-
nom hufvudets neddoppning 3 gånger; äfven korstecknet an-
vändes mångenstädes. Nöddop genom lekman är tillåtet. På
grekiskt område förnekas giltigheten af de västerländska kyrkor-
nas dop utan neddoppning, på ryskt område erkännes det.
b) Omedelbart förbunden med dopet är smörjelsen, då den
döpte öfver hela kroppen smörjes med en doftrik salfva (myron),
sammansatt af 40 olika substanser. Dopet utplånar synderna,
smörjelsen förmedlar pånyttfödelsen (fattad mera fysiskt än
etiskt). För smörjelsen fordras ovillkorligen präst, c) Eukaristien,
det underbaraste och innehållsrikaste mysteriet. Nattvarden
utdelas till både präster och lekmän, äfven barn, under båda
formerna på så vis, att brödet brutet lägges i kalken,
varmt vatten tillsättes (blodet och vattnet, som utgick från
Jesu sidosår, var ännu varmt), och blandningen räckes med en
sked. Brödet måste vara syradt, en af de viktigaste skilje-
punkterna från Västern. Lärorna om transsubstantiationen och
mässoffret finnas, om ock i något annan mening än inom den
romerska kyrkan; hostian tillbedes ej. d) Böten (inetafnoia),
som teologiskt motiveras på samma sätt som i romerska kyr-
kan, men vida mindre betonas och därför ock har den minst
utvecklade ritualen. Blott en gång om året anses en ortodox
kristen behöfva gå till bikten, som är privatbikt, oftast i präs-
tens bostad. Goda gärningar anses i folkmedvetandet obe-
tingadt nödvändiga vid böten, äfven om de ej äro teologiskt
motiverade som i romerska kyrkan; de utgöras oftast af barm-
hertighetsverk, och så starkt är i verkligheten krafvet på så-
dana i folkmedvetandet, att den grekiska kyrkan med en viss
rätt kan beteckna sig framför andra som »kärlekens kyrka»,
e) Böneoljan (euchélaion), ett hufvudmysterium, som på visst
sätt motsvarar romerska kyrkans »sista smörjelse», men som
användes vid sjukdom just då hopp om kroppsligt tillfrisknande
finnes; dettas uppnående är hufvudmålet. Man bör äfven som
frisk ofta upprepa detta mysterium, om man har råd därtill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
