Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GKEKISK-KATOLSKA KYKKAN 385
skåpet, hvadan en änkling där måste lämna sin plats och ingå
i kloster.
Den ortodoxa kyrkans munkväsen äger inga olika ordnar;
i princip gäller ännu öfverallt Basileios den stores »ursprung-
liga» regel, äfven om många faktiska olikheter på olika trak-
ter inkommit. Egendomligt för det grekiska munkväsendet ärr
att af munklöftena blott kyskheten obetingadt fordras. Man
skiljer mellan egentliga kloster (monastéria, laura), munkbyar
(sketäi1) och eremitplatser (hellia). Både munkar och nunnor
finnas. Endast de egentliga klostren stå under ledning af en
abbot (higwnenos) eller abbedissa (higumene). Ledaren af ett
kloster, som har flera andra kloster under sig, kallas arki-
mandrit och har biskops rang. Det grekiska munkväsendets
klassiska land är Athos (för kännedomen om dess utomordent-
ligt intressanta klosterrepubliker hänvisas till de fängslade
skildringarna hos A. Schmidtke, »Das Klosterland des Athos»>
1903, och H. Gelzer, »Aus dem heiligen Berge und Makedo-
nien», 1904). Viktig är där skillnaden mellan »koinobitiska»
kloster, där den enskilde ingen egendom får besitta utan allt
är gemensamt, och »idiorrhytmiska» kloster, där munken får
besitta privategendom, hyra en del af klostret för sin räkning,
själf ombesörja sin föda o. s. v. Dessa senare kloster äro i
synnerhet sätet för högt bildade män; och härifrån har lärdo-
men inom den grekiska kyrkan under århundraden till stor del
fått sin ledning. På Athos bevaras allt fort renast och star-
kast idealet af ortodox grekisk-katolsk fromhet.
Under senaste tid har dock den iakttagelsen gjorts, att
trots mycken entusiasm för munkarnas »änglalika» lif munk-
väsendets anseende både i Grekland och Ryssland börjat sjunka
och munkarnas antal aftaga, liksom öfver hufvud den halftannat
årtusen gamla, vid början af denna uppsats angifna grekiska
uppfattningen af kristendomen och dess frälsning numera under
trycket från Västerlandets inströmmande kultur börjar vackla,
under det att tecken till ett nyvaknande religiöst lif icke sak-
nas; hit kunna räknas det ofvannämnda arbetet för bättre pre-
dikan, uppkomsten af en lifaktig vetenskaplig teologi, särskildt
i Athen, Calchis, Rumänien och Ryssland, föreningar för inre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
