Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTUEPÖRHiLLANDENÅ PÅ URKR1STENDOMENS TID 395
färgen, sås. t. ex. när vi på papyri och ostraka ständigt åter-
finna a7iéx<*> (Matt. 6: 2) som den gifna termen vid utskrifvandet
af kvitton: »jag har mottagit». Fasta ordförbindelser och
fornlelartade vändningar i det samtida talspråket återkomma
icke sällan i N. T.; »latinismen» 8t8<o«u åpfaoiav i Luk. 12:58
t. ex. möter i efct vulgärt papyrusbref från år 2 f. Kr. som
ett hos folket lefvande, således ej längre som latinism för-
nummet uttryck. Öfver prepositionsanvändningarne i N. T.,
bl. a. Pauli bruk af bnép och ocvti, sprides ljus genom den
intressanta förändring på detta gebit, vi kunna se det hellenis-
tiska umgängesspråket just på kristendomens första tid undergå.
En del språkliga enskildheter i N. T., förut karaktäriserade
som »semitismer» visa sig tillhöra hellenismens genuina gre-
kiska, så t. ex. stvat och andra tidsord med sk, pXsrcstv axo,
’akta sig för’ (funnet i ett vulgärt, säkert icke-jud. papyrusbref);
sk tö ovo{xa återkommer särskildt på ostraka som en vanlig
rättsformel; rörande den egendomliga nominativen äXtijptjs i
Johannesprologen (1:14) intyga allt fler och fler papyri och
ostraka, hur uttrycket lefde i folkets mun som ett redan stel-
nadt, icke längre deklinerbart ord. Ljus faller ock från de
icke-litterära texterna på den som semitiserande betraktade
parataktiska berättarestilen, på hvilken vi ha ett kändt prof
i Joh.-evangeliets ständiga och — och. D. vill icke medge, att
denna parataktiska, periodlösa stil är »ogrekisk»; den kan
kallas så blott utifrån en atticistisk ortodoxis ståndpunkt.
Faktiskt har den ständigt tillhört grekiskt talspråk och från
detta plan trängt upp i litteraturen, så snart man där velat
återge det folkliga uttryckssättet.
Allt som allt: utifrån de nya texterna ter sig N. T. af-
gjordt som ett dokument af genuint folkligt tungomål — om
ock språkets höjdlägen i olika delar äro något olika.1
1 Folkligast är ju stilen i de synopt. evangelierna, men äfven Pauli stil
förnekar icke denna karaktär. Deissmann yttrar om den (s. 41): "auch
wo Paulus, grubelnd, sich mehr der Sprache der mittleren Schicht bedient,
ja selbst wenn er sich vom priesterlichen Pathos des Liturgen und von der
Begeisterung des Psalmisten emporreissen lässt, wird sein Griechisch nie~
mals literarisch, etwa vom attizistischen Kanon öder von asianischer Bhyth-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
