Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398 ERIK AURELIUS
en känsla, af att D. vid tillämpningen af sin synpunkt
ställt alternativet för exklusivt, antingen bref eller epistel’ och
för litet tagit hänsyn till naturligt framvuxna blandningsformer.
Själfva synpunkten, som går igenom D:s framställning, den
öfvade blicken för »die unliterarische Brieflichkeit» i dess skilnad
från den reflexionsmässiga litteratur-stilen, är dock i hvarje
fall fruktbringande nog för uppfattningen af nytestamentliga
texters litterära egenart.
Rent språkhistoriska och litterär-historiska vinster uttömma
icke för den nytestamentliga forskningen betydelsen af de
nyöpppnade källorna. Den allmänna kulturella och tillika
religiösa bakgrunden kommer i dem fram på ett sätt, som
fyller en hel del stämningar, bilder och tankekretsar i vårt
Nya Testamente med en liffull och stark konkretion.
Det är i två hufvudriktningar, som denna belysning faller.
Inom det väldiga, område kring medelhafsbäckenet, där helle-
nismen planterat ut sin kultur, lågo sträckor i ländernas inre
ännu undangömda och i relativ oberördhet af denna kulturs
håfvor. Dessa områden, där kulturlifvet hade sin säregna landt-
liga kolorit, den antika byn, småstaden och landsbygden känna
vi föga till ur de litterära källoina. Nu lefva de upp igen i
de egyptiska fynden. Man har rätt till detta allmänna omdöme,
ty hvad vi här i Egypten kunna iakttaga kan med allt skäl
betraktas som ett paradigm på förhållanden i andra trakter.
Palestina måste ock — trots all olikhet i arbetets betingelser —
ha företett i stort sedt samma drag, och så kunna vi säga, att
vi indirekt i de nya texterna möta den milieu, där kristendomen
växte upp. Ofta äro vi i tillfälle att illustrera enskilda drag från
det palestinensiska folklifvet, hvilka Jesu liknelser åt oss förvarat,
ur de egyptiska papyri. Deissmann anför ett flertal sådana
enskildheter, där de nya fynden göra evangeliernas folkliga art
för oss plastiskt klar eller där öfverhufvud den kulturella
parallelismen glimtar fram.1
1 En detalj må här anföras. Den ibland betviflade notisen i Luk. 2: 3
om Evirinii påbud, enligt hvilket "alla bröto upp, hvar och en till sin stad,
för att låta skattskrifva sig" får en frappant belysning i ett nyligen funnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
