Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400 ERIK AURELIUS
erlagt af sina besparingar). Därmed är nu slafven gudens
egendom, men icke hans tempelslaf, utan blott hans skydds-
ling; gentemot människorna och särskildt sin förre herre är
han fri. Paulus anknyter nu till detta bruk: vi äro syndens
slafvar, fria bli vi genom att Kristus friköper oss. »För
ettpris (ti^fjo) ären I köpta» — skrifver aposteln 1 Kor. 6:20, 7: 23.
Och på ett annat ställe heter det (Gal. 5:13): »till frihet (érc’
sXsofrsptq) ären I kallade.» På Delphi-urkunden läsa vi: »Apol-
lon köpte . . . till frihet (s7r’ åXsoftspiai) en kvinnlig slaf. . . för
ett pris (n«j.as) af 3V» minor. . .» Parallelen är påtaglig; och
icke blott ordet frihet har hos aposteln här denna bakgrund,
det är ock af intresse att se, hur Kos-inskriften använder
som term för den sakrala frigifningen just det kända paulin-
ska uttrycket arcoXoTpcoats, ’återlösning*. Det anförda exemplet
ger, som vi se, en god blick på Pauli missionsmetods anpass-
ning efter folkliga uppfattningar. De korintiska kristna, som
mottogo Pauli ord i 1 Kor. 7: 23 om hvad Kristus gjort för
dem, de förstodo apostelns språk, — de hade ju alldeles i sin
närhet de hedniska helgedomar, där de visste, att Serapis eller
Asklepios »köpte för ett pris slafvar till frihet».
Sambandet mellan hedniska kulturelement och urkristet
realistikt bildspråk skulle kunna åskådliggöras på många fler
punkter. Men särskildt är det ett område — af Deissmann
ingående behandladt — där en hel urkristendomen och dess
kult tillhörig begreppsgrupp får en egendomligt stark relief
mot den antika icke-kristnä bakgrunden. En afkomling af
diadoktidens härskare-kulter, växer i det romerska riket kej~
sarförgudningen allt mer och mer till en dominerande makt.
De nya texterna ge i stor riklighet bidrag till hvad vi redan
veta om denna kults omfattning. De lämna tydliga vittnesbörd
om, hur kejsarkultens specifika ord och epitet oupphörligt
måste ha mött blickarne, ständigt och jämt måste ha ringt i
folks öron. Redan tidigt se vi af inskrifter, papyri och ostraka,
hur kultens karaktäristiska former vandra öfver från orienten
till Vestern. Rådet i Efesus kallar i en officiell inskrift Jul.
Caesar »den från Åres och Afrodite stammande uppenbarade
guden och det mänskliga lifvets frälsare». En inskrift från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
