Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURFÖRHÅLLANDENA PÅ URKRISTENDOMENS TID 401
Faijum 24 f. Kr. ger Augustus titeln: Gud af Gud (fteoc ex
I en massa af inskrifter och papyri kallas han äfven
iqc, — och det är ingalunda här afsedt blott som ett
ornament. Nero får på en inskrift epitetet oqa&öc dsdc; ■frstos
blir ett vanligt uttryck för ’kejserlig’ o. s. v. Parallelismen
sträcker sig ock till andra urkristendomens ord: xopioc och
oooiTjp. På orientalisk mark ger man redan tidigt — det ha
de nya fynden visat —- härskarne det i orienten till sitt väsen
sakralt och kultiskt färgade epitetet %6ptoc, ’herre’ (se ock
dess förekomst invid gudanamn, såsom i ofvan anförda bref:
Serapis herren); bland mängden af ostraka bära ett stort
antal datering från Neros »herrens» (xopioo) regering, och för
samma titulering af flera kejsare redan under det l:sfca årh.
få vi belägg i de gjorda fynden; Kopiaxdg (jfr 1 Kor. 11: 20>
Joh. uppenb. 1:10) visar sig ock höra till kejsarkultens eller
kejsarrättens gängse ordförråd. Som nyss antydts, har äfven
det kristliga aoonjp, frälsare, sin parallel inom detta gebit; äre-
titeln ’världsfrälsare’ (aoonjp ttjc ol%oo»j.év7j?, aeorrjp zob ttöc^oor
jfr Joh. ev. 4: 42) tilldelas i varierande grekiska uttryck Jul.
Caesar och från och med Augustus en hel rad rom. kejsare*
I detta sammanhang kan ock påpekas den kristallisering, som
inom den kejsarförgudande antiken ordet rcapoooia (parusL
det lat. adventus) fick som det stående uttrycket för kejsar-
besöken med deras glans och med deras minnesmärken och min-
nesmynt i släptåg (i Grekland räknades t. o. m. en ny aera
efter Hadriani ’parusi’ år 24).
Från de uttryck som ofvan berörts och från ännu fler
inom kejsarrättens solenna kultspråk kunna vi dra linier
öfver till urkristendomens begreppsvärld. Ju konkretare och
liffullare vi få klart för oss kejsarkultens betydelse redan på
den paulinska missionens tid, desto klarare fatta vi, hvilka
starka kontraststämningar i det kristliga folkmedvetandet denna
parallelism, som man oupphörligt råkade på, måste utlösa*
Vi förstå, hvilken het kampens tid det var för de kristna,
som slöto sig kring sin Herre, kring honom och ingen annan, —
den tid, då Paulus skref: »för oss finnes . . . en enda Herre,
Jesus Kristus (1 Kor. 8:6), då han förkunnade denne Herres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
