Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402 ERIK AUBELIUS
»tillkommelses uppenbarelse» (érciyavsia vt(Z rcapooatac, 2 Thess.
2:8. 9). En menniskoålder efteråt skaffar sig denna kontrast-
stämning med oerhörd våldsamhet luft i Johannes’ uppenbarelse.
Och gå vi vidare, se vi martyrierna följa på den exklusiva
kristna bekännelsen: vår xopioc, Jesus Kristus — vi föras till
domstolsscenen, då den romerske ämbetsmannen uppfordrar de
kristna: »svär vid vår herres, kejsarens genius,» och den kristne
svarar: »jag känner ej till något denna världsålders imperium ...
jag känner min herre, konungarnes konung och härskaren
öfver alla folk.» (Speratus inför prokonsuln i Kartago 180).
I korthet ha här ofvan berörts en del punkter, där Deiss-
mann vill visa upp de nya fyndens betydelse för rekonstruk-
tionen af Nya Testamentets historiska bakgrund. Mycket är
ju kändt förut, men har af D. genom utnyttjande af nytt rik-
haltigt material fått en klarare belysning. Stundom får man
väl ett visst intryck af, att D. för mycket skrufvat upp be-
tydelsen af en del företeelser i sin sträfvan att få sina älsk-
lingsidéer om N. T. som »unliterarisch» och urkristendomen
som en »Bewegung der Kleinen» att riktigt skarpt lysa igenom.
Men om också i D:s arbete ensidigheten ibland följt med som
den nästan oundvikliga följeslagaren till hänförelsen för förut
försummade synpunkter, — så skall man å andra sidan villigt
erkänna, att hans undersökningar i hög grad bidragit till att
ge oss en lefvande syn på urkristendomens milieu. Han har
velat tvinga oss från det retrospektiva betraktandet af N. T.
till ett betraktande utifrån dess egen tids rörliga lif, han har
velat få oss att se Nya Testamentet som man ser ett afean-
tusblad, ej stiliseradt på kapitalet, utan lefvande och växande
i sin egen österländska hemorts mark.
Och dock — när i den hellenistisk-romerska kulturens
fysionomi det ena draget blottas efter det andra, när paral-
lelerna med kristen begreppsvärld föras fram i ståtlig rad,
när konvergerande linier i hedendom och kristendom läggas
klara, då skall man icke tro — och det är icke heller D:s
mening — att allt härmed är förklaradt. Den svåraste och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
